Välkommen till Modernt jordbruk !
home

Betesmål för ledare och följare behöver

Författaren är en djurgårdsägare, författare, talare och konsult med över 40 års erfarenhet av forskning, uppsökande och praktik på betesförvaltning. Han har levt och betat boskap i varma, fuktiga Missouri och kalla, torra Idaho.

Många djurgårdar och rancher har olika klasser av boskap på bete vid samma tid på året. Att separera beståndsklasser utifrån deras näringsbehov är vettigt. Till exempel kan en nötköttsverksamhet för befruktning till konsument ha ko-kalvpar, ersättningskvigor, odlingsuppfödare och slaktdjur. Dessa olika besättningar har alla unika näringsbehov för optimal prestation.

Vi anser generellt sett att slutbearbetning av djur eller mjölkbestånd har mycket höga energikrav. Växande årsungar och tidig lakterande honor har höga energibehov. Sen laktation och ersättningshonor har måttliga energibehov. Vuxna torra, dräktiga djur som underhålls har lågt energibehov för att minska ökningshastigheten.

Detta olika näringsbehov leder ofta till att flera besättningar och/eller flockar körs i separata betesmarker. Det finns två grundläggande sätt vi kan närma oss att sköta betesmarker för att tillgodose dessa olika näringsbehov.

Den vanligaste strategin är att identifiera en bete som en ko-kalvbete, en annan betesmark som ett djurbete och den andra beten som slutbete. Detta tillvägagångssätt resulterar i att en betesmark betas av samma klass av boskap vid samma tid på året.

Det vanligaste problemet jag ser med detta tillvägagångssätt är att betesmarker sköts för högkvalitativt slutfoder under varje betescykel. Behovet av högkvalitativt foder handlar mycket ofta om att återvända till en betesmark med otillräcklig återhämtning och därefter försämra ett bestånd med behov av sådd med några års mellanrum. Detta kan vara svårt för landet och ditt bankkonto.

En alternativ strategi är att se varje hage som en flexibel möjlighet. Om vi ​​tänker på enskilda växter inom en betesmark och hur näringsvärdet fördelas genom växten, finner vi i allmänhet att det är en bit av färdigfoder av hög kvalitet, en bit av foder av växande kvalitet och en del underhållsfoder. Nyare tillväxt är generellt sett högre i energi, protein och biotillgängliga mineraler. Mognare foder är lägre i både energi och protein. Mineraler som blir bundna i lignin eller svårsmälta fibrer är mindre tillgängliga.

Ett bättre tillvägagångssätt

Om vi ​​inom vår betesmark har en mångfald av växtarter med varierande mognadsstadier, en viss dag, har vi några arter som är mer lämpade för slutfoder, medan andra arter kan vara bättre lämpade för att odla stockar eller ko-kalvpar. När vi sammanställer vår förståelse för näringsfördelning inom enskilda växter och över den blandade vall, är det lätt att se att varje betesmark innehåller en mängd olika betesmöjligheter.

Det är här sekventiellt bete av olika klasser av boskap över en enda bete kommer in i bilden. Dessa sekventiella strategier har beskrivits som ledare-följare eller topp- och bottenbetesmetoder. Nyckelkomponenten är att en klass av djur med högre näringsbehov betar den övre delen av betestaket, medan de lägre växtdelarna betas av en annan klass av djur.

Jag har personligen gjort detta under många år med flera olika sekvenser av både nötkreatur och får. Under den aktiva växtsäsongen kan slutbehandlande djur bli ombedda att endast beta 10 % till 20 % av det tillgängliga fodret, medan växande djur eller kor kan ta ytterligare 30 % till 40 % av fodret.

När vi var på vår gård i Missouri och hade både nötkreatur och får, bete vi våra lagrade betesmarker med avvanda kalvar först, följt av torra kor och slutligen tackor som hölls på att födas upp. Även om det kan tyckas som om avels tackor skulle ha ett högre näringsbehov än torra kor, fann vi att tackorna skulle plocka högkvalitativt foder som lämnats runt boskapsgödsel såväl som förblöv botade på stjälken som nötkreatur inte kunde nappa av som ett får skulle kunna.

Tänk vatten och staket

Nyckeln till att göra sekventiellt betesarbete är att ha flera beståndsvattenpunkter och stängsel som effektivt kommer att hålla de olika beståndsklasserna i deras lämpliga betesmark. Ju oftare du flyttar beståndet till färsk bete, desto bättre fungerar systemet. Vi har gjort dagliga rotationer som vår normala förvaltning sedan 1988. Dagliga rörelser kräver att vi måste ha vatten tillgängligt i varje betesmark. Detta gör det enkelt att ha flera besättningar som betar precis intill varandra.

Nästa del är ett effektivt elstängsel för att hålla isär besättningarna eller flockarna. Med nötkreatur som tränats till elstängsel är detta inga problem alls. Vi har ofta hållit lager intill kor med bara en enda polywire för separation. Det mesta av vårt permanenta stängsel är tvåsträngat, elektrifierat höghållfast, eftersom vi för närvarande har en verksamhet som endast är nötkreatur. När vi drev både nötkreatur och får använde vi tresträngade höghållfasta staket.

Leader-follower är ett kraftfullt hanteringsverktyg för att optimera bete när man har blandade betesmarker och mer än ett djurföretag. Korrekt staket och vatteninfrastruktur är nyckeln till framgång.


Den här artikeln dök upp i novembernumret 2021 av Hay &Forage Grower på sidan 16.

Inte en prenumerant? Klicka för att hämta den tryckta tidningen.


Djurhållning
Modernt jordbruk
Modernt jordbruk