2. 1 . jag n t produktion
Fiskfrö är den viktigaste komponenten för fiskodling. Sötvattenresurserna i vårt land för fiskodling uppskattas till 2,85 miljoner hektar damm och tankar. Dessutom, ytterligare 2,05 miljoner hektar vattenyta finns tillgängligt i form av reservoarer eller sjöar. Det har uppskattats att nästan 14250 miljoner yngel skulle behövas för att utsätta även de nuvarande tillgängliga odlingsbara resurserna på 2,85 miljoner hektar med en konservativ besättningsgrad på 5000 yngel/ha. Den nuvarande produktionen är 15007 miljoner yngel. Bortsett från detta, minst en extra kvantitet på 4100 miljoner yngel krävs för att utsätta den tillgängliga arean av sjöar och reservoarer med en genomsnittlig utsättningsgrad på 2000 yngel/ha. Detta indikerar att det finns ett behov av att föda upp yngeln för att lagra de tillgängliga vattenresurserna.
Fiskfröet kommer från 3 källor - flod, kläckerier och buntar. Insamling av frö från flodkällan var en uråldrig praxis. Denna metod är ansträngande och vi får blandningen av önskat och oönskat fiskfrö. Kläckerier är det bästa sättet att få fiskfrö. Förutom dessa, buntuppfödningen är också en bra metod att samla in fiskfröet genom att skapa en naturlig livsmiljö.
De olika flodsystemen i Indien uppvisar variationer med avseende på fördelningen och överflöd av deras fiskfauna. Detta beror främst på deras individuella ekologiska förhållanden, såsom gradient, terräng, flöde, djup, temperatur, substrat, etc. De norra floderna är fleråriga och stödjer ett rikt kommersiellt fiske. Förutom deltaområdena, fisket av halvöns floder är dåligt både i de övre och mellersta delarna.
2 .2 . Na t ur a l Se e d Re s ou rces
2.2. 1 M a jo r Rive r Systemet s
De olika flodsystemen i Indien uppvisar variationer med avseende på fördelningen och överflöd av deras fiskfauna. Detta beror främst på deras individuella ekologiska förhållanden, såsom gradient, terräng, flöde, djup, temperatur, substrat, etc. De norra floderna är fleråriga och stödjer ett rikt kommersiellt fiske. Förutom deltaområdena, fisket av halvöns floder är dåligt både i de övre och mellersta delarna.
Indien har fem stora flodsystem (Fig. 2.1). Dessa är:Gangas flodsystem, Brahmaputras flodsystem, Indus flodsystem, Ostkustens flodsystem och västkustens flodsystem.
jag ndi a n majo r r iver i n e sy s tem s
Utsäde Anskaffning 15
2 .2.1. 1 Th e Gan g a r i ve r systemet :
Floden Ganga täcker delstaterna Haryana, Delhi, Uttar Pradesh, Madhya Pradesh, Bihar och Västbengalen. Längden på flodsystemet Ganga är 8, 047 km. Det är den största floden och innehåller den rikaste sötvattenfiskfaunan i Indien. Fiskäggen hämtas från häckningsplatserna och nedströms. Ägg samlas upp från 1-2′ djupt vatten genom att störa botten och ösa dem med en gamcha. Insamling av spawn i kommersiell skala är utbredd i dessa stater enbart och bidrar med 51,9% av landets totala produktion. Den stora karpleken är tillgänglig från maj till september. Den smältande snön är ansvarig för översvämningar och gör att karpen leker. Det första uppträdandet av lek i Indien inträffar i Kosi följt av huvud Ganga, Gomati och dess andra västra bifloder. Miljarder karpyngel och fingerlingar fångas i norra Bihar från juli till oktober.
2 .2.1. 2 Th e Brahmap u tr a r ive r systemet :
Det finns i delstaterna Assam, Nagaland, Tripura och omfattar den snabbt strömmande floden, som distribuerar de kommersiellt viktiga stora karparna. Längden på detta flodsystem är 4, 023 km. Brahmaputras bifloder på norra stranden är jämförelsevis stora med branta, grunda flätade kanaler av grova sandiga bäddar och bär tung siltladdning, medan den södra stranden är jämförelsevis djup. Fröinsamlingen görs i denna snabbt strömmande flod med branta stränder genom att fixera två långa bambustänger nära stränderna med en båt bunden till dem över strömmen. Andelen större karpar är dålig. Det norra Gauhati-centret som undersöktes 1969 avslöjade endast en rohu-halt på 9,58%. Floden, är kraftig och prålig på grund av branta lutningar av dess bifloder, ändrar sitt nuvarande mönster mycket snabbt, därav, karpfröet är mindre och svårt att samla.
2 .2.1 . 3 . T h e jag n du s r ive r syst e m :
Den är ganska rik jämfört med Brahmaputrafloden. Beas och Sutlej och deras bifloder täcker delstaterna Himachal Pradesh, Punjab och Haryana. Det finns inget kommersiellt fiske efter större karpar i Himachal Pradesh, med de övre delarna av kallvattenformer. Punjab är en bra källa för karpfiske. Längden på Indus flodsystem är 6, 471 km.
2 .2.1. 4 Eas t c oas t r ive r s y stam :
Floderna rinner österut in i Bengaliska viken. Den består av Mahanadi, Godavari, Krishna och Cauverys flodsystem. Längden på östkustens flodsystem är 6, 437 km. Mahanadi är den största floden i Orissa och statens enda större källa till fiskfrö. Floden hyser huvudsakligen bergströmsfiskarna från dess ursprung upp till Sambalpur. Ett stort antal lekuppsamlingscenter har identifierats mellan Sambalpur och Cuttack. Godavari och Krishnas flodsystem är det största av östkustens flodsystem, finns i Maharashtra och Andhra Pradesh. Inga spawninsamlingscenter finns i floden Godavari i Maharashtra. Deltaregionerna i dessa floder är mycket rikliga av fiskar, men andelen stora karpar som leker är bara 20,3 % i Godavari vid Rajamundry. De övre regionerna av Cauvery, vara snabbflytande och tillräckligt sval, är olämpliga för karpfiske, den mellersta och nedre delen har ett ganska bra fiske av större karpar.
2 .2. 1 . 5 W e s t coa s t riv e r syst e m :
De stora floderna på västkusten är Narmada och Tapati, som finns i Madhya Pradesh, Maharashtra och Gujarat. Längden på flodsystemet är 3, 380 km. De övre delarna av floderna är steniga och improduktiva, är inte lämpliga för fröinsamling. De återstående delarna är bra för fröuppsamling.
De viktigaste mynningssystemen i Indien är Hoogly-Matlahs mynning av floden Ganga, Mahanadi i Orissa, Godavari-Krishna i Andhra Pradesh, Cauvery i Tamil Nadu och Narmada och Tapati i Gujarat. De viktiga bräckvattensjöarna i landet är Chilka i Orissa, Pulicat i Tamil Nadu och Vembanad i Kerala. Det gemensamma i flodmynningarna är förekomsten av häst-
F ig . 2 . 2 : T h e e rosion ett d s h väsen w z o ne s o f t h e rive r
skoformade sandstänger vid flodmynningar. Flodmynningar får sötvatten under de sydvästra monsunmånaderna, från juli till oktober. Alla flodmynningar är goda källor till sötvattens- och bräckvattensfisk och räkor.
2 . 2 .2 . La k e s a n d Res e rvo i r s
Naturligt formade sjöar och konstgjorda reservoarer utgör stora potentiella fiskeresurser i Indien. Sjöar och reservoarer beräknas ha en yta på cirka 2,05 miljoner ha. i vårt land. Viktiga sjöar i Indien är Chilka, Pulicat, Ooty, Kodaikanal, Nainital, Logtak sjöar, etc. Viktiga stora reservoarer i Indien är Nagarjunasagar, Nizamsagar, Gandhisagar, Shivajisagar, Tungabhadra, Krishanarajasagar, Hirakud, Beas, Govindsagar, Ramapratapsagar, Bhavanisagar, Matatila, Rihand, Kangasabati, etc.
2.3 . C ol l e c t i o n o f S e e d f rom na t u r a l Resurser
Tillgång till fiskfrö i stora mängder är en primär förutsättning för att utveckla fiskkultur i Indien. Indiska stora karparna Catla (Catla catla), rohu (Labeo rohita) och mrigal (Cirrhina mrigala) föredras för odling i sötvattendammar och tankar över hela landet. Den naturliga livsmiljön för dessa indiska stora karpar är floder, och där är de ursprungliga lekplatserna de översvämmade floderna. Sedan lång tid byggdes upp traditionella metoder för insamling av karp och yngel från dessa naturresurser, särskilt i Bengalen, som snart spred sig till andra stater i östra Indien. Handeln med fiskfrö är än idag beroende av denna resurs på få ställen.
I syfte att tillhandahålla vetenskaplig grund, fröprospekteringsundersökningar inleddes i olika flodsystem i Indien. Försök gjordes att standardisera lekuppsamlingsnäten, att utveckla metoder för insamling och att fastställa faktorer som är ansvariga för fluktuationer i tillgången på fiskfrö i förhållande till tid och plats.
2.3 . 1 Sitta e S e lectio n fo r Se e d Collectio n
En undersökning före monsunen genomförs för att fastställa topografin av terrängen och bankegenskaperna vid och i närheten av en plats för att fastställa omfattningen av operationsområdet. Topografin av torra bäddar och bankfunktioner för att mäta flodens troliga strömmönster vid olika stadier av översvämningar. Fördelningen och sammansättningen av fiskfaunan i den valda sträckan av floden, bosatt eller invandrare, för att bedöma förekomsten av stora karpar under monsunsäsongen. Placeringen av bifloder, bäckar och kanaler tillsammans med deras huvudflod, eftersom de kan utgöra viktiga länkar mellan floden och häckningsplatserna. Webbplatsens identitet och tillgänglighet. Böjarna och kurvorna av olika former i flodloppet visar ofta en brant, snabbt eroderande bank på ena sidan kallas erosionszon och en platt, svagt sluttande bank precis mitt emot kallas skuggzon (fig. 2.2). Dessa banker är inte användbara för insamling av spawn. Bästa fröinsamlingsplatserna ligger på sidan av den sluttande stranden, men på platsen tvingar strömmen fröet åt sidorna med centrifugalkraft. Dessa platser är bäst att använda nät för att samla in stora mängder lek.
2.3 . 2 Träffade h od s o f Se e d Co l lectio n
I allmänhet används skjutnät för att samla fröet i floderna. Ett skjutnät är ett trattformat nät av fint vävt nät, och är fixerad med nätets mynning mot strömmen. Den drivs i de grunda utkanterna av en översvämmad flod. I slutet av nätet, det finns en sydd inring av delad bambu eller käpp, och till detta är fäst, under operationen, en behållare, kallad gamcha. En gamcha är ett rektangulärt öppet tygstycke. Fröet som rör sig tillsammans med marginalströmmen samlas i gamcha, och förvaras i hapas eller behållare efter avlägsnande.
Benchi jal används för att samla fröet i Bengalen. Midnapur-nät används också i Bengalen, speciellt i de sydvästra delarna, att samla fröet. Skjutnätet (Fig. 2.3) är fixerat i linje med vattenströmmens riktning. Bambustavarna fästs ordentligt på den valda platsen och nätet är fäst vid bambustänger. Två bambustänger är fixerade nära munnen och andra två stolpar är fixerade vid svansringen. Den främre änden av gamcha knyts sedan runt svansringen. Gamchaen fixeras på plats med hjälp av ytterligare två bambustänger.
För att välja platsen för maximal tillgänglighet av lek inom en specificerad sträcka av den berörda floden, ett antal försöksnät används samtidigt på ett antal lämpliga platser. Efter att ha valt platsen, operationen startas med fullt batteri av nät. När det väl är gjort, insamlingen från stjärtstycket av varje nät ösas efter varandra i snabb följd var 15:e minut eller beroende på lekens intensitet. Innehållet i gamchaen hälls sedan omedelbart ner i en behållare till hälften fylld med flodvatten. Samlingen passeras sedan genom en myggnätssil så att oönskade organismer och icke flytande skräp kan avlägsnas. Leken mäts och hålls i hapas för konditionering, transporteras sedan till fiskodlingar och lagras i plantskolor.
2. 4 F ac t o r s e f f e ct i n g s e e d c o l l ec t io n
Översvämningar och vattenström spelar en viktig roll vid insamlingen av frö.
2.4 . 1 Flo o d :
Översvämningar visar positiv korrelation med lek. Det kan bli tre eller fler översvämningar under en säsong. Översvämningsmönstret är att vattnet först stiger, går sedan tillbaka. Efter några dagar orsakas igen en andra översvämning och så vidare. Karpar häckar under översvämningar i floderna. Under säsongens första översvämning är leken av oönskade arter tillgänglig. Det stora karpfröet är tillgängligt i efterföljande översvämningar. Mellan översvämningarna är fångsterna av större karpfrö mindre. Tillgången på spawn är kopplad till översvämningarna. I den avtagande fasen av översvämningarna leder till att leken dräneras ut ur häckningsplatserna nedför floden. Spawn är tillgänglig både dag och natt; mer frö finns i nattfångster.
2 .4. 2 W a t e r Cu r ren t :
Det finns ingen effekt på leken när vattenströmmen är mild (0,086 km/h). Ingen signifikant effekt ses på lek upp till 0,4 km/h vattenhastighet. Med ökad vattenhastighet förs allt spawn bort ner i strömmen. Den långsamma och mjuka strömhastigheten som varierar från 0,5-3 km/h är det bästa för att samla in leken. Medan snabbare strömmar i mittströmmen bär lite spawn, låga hastigheter på mindre än 1 km/h är ogynnsamma för lekfångst. I djupare delar av floden, leken är inte tillgänglig på grund av att översvämningar inte genereras.
2.4. 3 O t h e r F a c t o rs :
Det finns ingen effekt av grumlighet, pH och löst syre vid lektillgänglighet i floderna. Dock, grumlighet är förknippad med översvämningar, och bestämmer effektiviteten av spawninsamling. Grumligheten minskar nätets maskstorlek, och det är bättre att rengöra näten med jämna mellanrum. Luft- och vattentemperaturer visar aldrig någon effekt på lektillgängligheten. Den optimala temperaturen är 28-310C. Mulna förhållanden med bris och med eller utan duggregn är idealiska för insamling av lek. Det stormiga vädret är totalt ogynnsamt för lekinsamling på grund av oordning strömmar och vågor och uppryckning av skjutnät. Ljus visar inte heller någon effekt på spawninsamlingen. Förekomsten av plankton har inget samband med tillgången på lek eller dess överflöd i floder. Spawn associationer som hittats rikligt från början av monsunen minskar därefter till nästan noll i slutet av säsongen.
2 .5 . Se e d s S t.ex g r e gat i o n :
Indiska stora karpfrön kan identifieras och segregeras med hjälp av tecken som beskrivs i tabell 2.5
S um m ar y
Fiskfröet kommer från 3 källor - flod, kläckerier och buntar. Insamling av frö från flodkällan var en uråldrig praxis.
Indien har fem stora flodsystem. Dessa är:Gangas flodsystem, Brahmaputras flodsystem, Indus flodsystem, Ostkustens flodsystem och västkustens flodsystem. Naturligt formade sjöar och konstgjorda reservoarer utgör stora potentiella fiskeresurser i Indien.
Böjarna och kurvorna av olika former i flodloppet visar ofta en brant, snabbt eroderande bank på ena sidan kallas erosionszon och en platt, svagt sluttande bank precis mitt emot kallas skuggzon. Dessa banker är inte användbara för insamling av spawn. Bästa fröinsamlingsplatserna ligger på sidan av den sluttande stranden, men på platsen tvingar strömmen fröet åt sidorna med centrifugalkraft. Dessa platser är bäst att använda nät för att samla in stora mängder lek. Skjutnät används för att samla fröet i floderna.
Översvämningar och vattenström spelar en viktig roll vid insamlingen av frö. Det finns ingen effekt av grumlighet, pH och löst syre vid lektillgänglighet i floderna.
