Ogräshantering inom jordbruket; Jordbruk; Trädgårdsarbete

Ogräshantering

I dag, vi diskuterar ogräshantering inom jordbruket, Jordbruk, och trädgårdsarbete.

Definition av ogräs inom jordbruk/lantbruk/trädgårdsskötsel:

En brittisk bonde Jethro Tull var den första personen som definierade termen ogräs 1731.

Ogräs är växterna, som växer där de inte önskas (Jethro Tull, 1731) Ogräs kan hänvisas till som växter som inte är på sin plats. Ogräs konkurrerar med grödor om vatten, näringsämnen i jorden, ljus, och utrymme och därmed minska skördarna.

Ogräs genererar vanligtvis ett stort antal frön, hjälpa deras spridning. De är ofta utmärkta på att överleva och föröka sig i störda miljöer och är regelbundet den första arten som koloniserar och dominerar under dessa förhållanden. Ett ogräs kan vara en exotisk art eller en inhemsk art som koloniserar och finns kvar i ett ekosystem där det inte tidigare funnits. Ogräs kan leva i alla miljöer; från våra städer till våra hav, öknar och alpina områden.

Ogräshantering och dess betydelse

Ogräshantering:

Det är processen att minimera ogräsbeståndet och deras tillväxt under nivån för ekonomisk skada på grödan med minimal miljöförorening.

Ogräs kan hanteras genom att använda valfri lämplig metod för ogräsbekämpning och vid behov genom att kombinera två eller flera metoder för ogräsbekämpning.

Vikten av ogräshantering:

De tre viktiga målen för ogräshantering i ordningsföljd är följande:  1. Maximera herbicidverkan av alla herbicider hela tiden; 2. Eliminera framställning av ogräsfrö (noll fröregn på växter före blomning); och 3. Utför olika ogräshantering (använd alla verktyg i verktygslådan, inte bara herbicider och speciellt en enstaka herbicid). Om dessa tre mål uppfylls för varje enskilt fält i en jordbruksverksamhet, då är chansen att välja herbicidresistenta ogräs mycket minimal.

Den totala årliga förlusten av jordbruksprodukter till olika delar av Indien är enligt nedan

• Ogräs:45 %
• Insekter:30 %
• Sjukdomar:20%
• Andra skadedjur (råttor, vilda djur)

En färsk uppskattning visar att ogräs orsakar en årlig förlust på Rs. 1980 crores till Indian Agricultural vilket är mer än de sammanlagda förlusterna orsakade av insekter, skadedjur &sjukdomar. Ogräs konkurrerar med växtväxter om växten om växtnäring, markfuktighet, rymd &solljus. Ogräs är tåligt och kraftigt i expansionsvana.

Fördelar med ogräs:

• Vissa gräsmattor och trädgårdsogräs för med sig näring och vatten upp från djupet i jorden och ner från luften, och sedan göra dem tillgängliga för mikrober och växter.
• En del ogräs bryter sönder hårdkornen och packar ihop och klarar erosion.

1. Ogräs kontrollera vind, Vatten, och jorderosion:

Ogräs växer på ökenmarker, ödemarker och slarviga åkrar sänker vind- och vattenerosion och hjälper till att skydda miljön.

2. Ogräs tillför organiskt material och näringsämnen till jorden:

Många ogräs har en frodig lövväxt och när de begravs i jorden som gröngödsel tillför det en betydande mängd organiskt material och växtnäring.

Ogräs tillför cirka 5 till 15 ton grönt material per hektar beroende på ogräsart och deras tillväxt.

Näringsinnehållet i flera ogräs anges nedan:

Gokhru – 3 till 3,5 % N

Bavachi – 3 till 3,5 % N

Baljväxter – 1,5 till 6 % N.

3. Några av ogräset används som bladgrönsaker:
4. Tandulaja (Amaranthus Polygamus).
5. Matematik (Amaranthus viridis).
6. Kunjru (Digera arvensis).
7. Ghol (Portulaca spp).
8. Pathari (Lactuca runcinata).
9. Några av ogräsen har medicinskt värde:
10. i) Gumma (Leuclas aspera) Används vid ormbett
11. ii) Oil of Piwals dhotra – Användbar mot hudsjukdomar.

iii) Maka (Eclipta erecta) – Mot hosta &som hårolja.

5. Några av ogräset fungerar som prydnads- och häckväxter:

Ghaneri (Lantana camara) och kaktus – Används som prydnads- och häckväxter.

Ghol (Portulaca spp) – För vackra blommor.

6. Vissa ogräs har nematicida egenskaper (kontroll av nematoder):

Crotalaria spp; Calotropis spp, Parthenium etc. när det införlivas i jorden hjälper till att hantera nematoder.

7. Ogräs kan användas för pappersmassa, Biogas, och tillverkning av ätbara proteiner.
8. En del av ogräset används för religiösa syften, t.ex. Hariali, Aghada, Maka etc.

Klassificering av ogräs i ogräshantering:

Ogräset med besläktade morfologiska karaktärer, livscykel, krav på mark, vatten, klimatförhållanden, etc grupperas som en klass eller kategori. Därför är klassificeringen av ogräs användbar för att anta ogräshanteringsmetoder för en viss grupp av ogräs istället för mot en enskild ogräsart. Det är alltid ekonomiskt och praktiskt möjligt att hantera gruppen av ogräs jämfört med att bekämpa den enskilda ogräsarten.

Det finns totalt 30, 000 arter av ogräs runt om i världen. Av dessa cirka 18, 000 arter är kända för att orsaka allvarliga förluster. På listan över världens värsta ogräs rankas nötsedd (Cyperus rotundus) på första plats &hariali (Cynodon dactylon) på andra plats.

1. Klassificering enligt ogräsens anatomi:

Beroende på deras rotation, ogräs kan klassificeras som

• Årliga ogräs
• Biennaler ogräs
• Perenner ogräs

1. Ettåriga ogräs:

Ettåriga ogräs fullföljer normalt sin livscykel på en säsong. Ettåriga ogräs kan vara antingen

1. Annueller sommar
2. Kharif ettåriga t.ex. rävsvans
3. Vinterårig t.ex. lammkvarter
4. Tvååriga ogräs:

Tvååriga ogräs fullbordar sin livscykel på två år det första året de förblir vegetativa, och under det andra året, de gör blommor och sätter frön. T.ex. Daucus, Carota, Nulicaulis, etc.

iii. Fleråriga ogräs:

Fleråriga ogräs producerar i tre eller fler år. T.ex. Grundrotade perenner – Bermudagräs, Quack gräs. Djupt rotade perenner – Johnson gräs

2. Klassificering enligt ogräsets ursprung:

Flera ogräs i Indien har sitt ursprung i någon annan del av världen. För t.ex. Convolvulus sp –Eurasien, cyperus – Euphorbia, -Europa, Lantana – Afrika.

3. Klassificering efter jordmån:

Av flera variabler av jord, markens pH är ofta inblandat i spridningen av ogräsarter. Ogräs, som röd syra, majssporry &bracken tenderar att sönderdelas med ogräsfloran på salthaltiga och alkaliska jordar.

4. Klassificering enligt stammens natur:

Baserat på utvecklingen av barkvävnader på deras stjälkar och grenar, ogräs klassificeras som en vedartad, halvträartade och örtartade arter.

(a) Vedartade ogräs: Ogräs inkluderar buskar och under buskar &kallas gemensamt för borstogräs t.ex. Lantana kamera, Prosopis juliflora.

(b) Halvvedartade ogräs: t.ex. Croton sparsiflorus.

(c) Örtartade ogräs: Ogräs har grönt, saftiga stjälkar och förekommer mer regelbundet omkring oss t.ex. Amaranthus viridis.

5. Obligat ogräs:

Ogräs som växer eller förekommer i första hand på en odlad åker där marken sprids ofta. T.ex. Chandvel (Convolvulus arvensis).

6. Skadliga ogräs:

Det ogräs som är oönskat, besvärliga och inte lätta att hantera kallas skadliga ogräs T.ex. Nötgräs, Hariali, Parthenium, Striga, Orobanche, Vattenhyacint mm.

7. Stötande ogräs:

Ogräs som genererar frön som är svåra att separera när de väl blandas med frön kallas stötande ogräs. Till exempel blandningen av Argemone Mexicana eller Pivala Dhotra frön med senap.

8. Industriellt ogräs:

Ogräs invaderar områden runt byggnader, motorväg, järnvägslinjer, staket rader, el &telefonstolpsbaser etc kallas industriogräs. t.ex. Parthenium, Reshimkata, Katemat, etc.

9. Giftigt ogräs:

T.ex. Parthenium, Datura, Förgifta, murgröna (Rhus sp), etc.

10. Baserat på morfologi:

Baserat på växtens morfologi, ogräset delas in i tre kategorier. Detta är den mest använda klassificeringen av ogräsforskare.

(a) Gräs: Allt ogräs som hör till familjen Poaceae kallas gräs som normalt har långa smala taggiga löv. Exemplen är Echinocloa colonum, Cynodon dactylon.

(b) Sedges: Ogräset går till familjen Cyperaceae faller under denna grupp. Bladen är vanligtvis från basen med modifierad stjälk med eller utan knölar. Exemplen är Cyperus rotundus, Fimbrystylis miliaceae.

(c) Bredbladigt ogräs: Detta är huvudgruppen av ogräs. Alla tvåhjärtbladiga ogräs är bredbladiga ogräs. Exemplen är Flavaria australacica, Digera arvensis, och Tridax procumbens.

Ogräsbiologi, Ogräsekologi, och ogräsbeständighet:

Läs:Fördelar med täckgrödor.

Ogräsbiologi:

Ogräsbiologi är en integrerad kunskap som innebär att minska de negativa effekterna av ogräs och främja positiva egenskaper i agroekosystemet. Det inkluderar biologin och ekologin hos enskilda ogräsarter och ogrässamhällen.

Ogräsekologi:

Ogräsekologi är ogräsets koppling till sin miljö. Det handlar om effekten av klimat, jord och biotiska faktorer på utbredningen, utbredning, tävla om förmågan, beteende och överlevnad av ogräs.

Ogräsbeständighet:

Det är ogräsets förmåga att motstå klimat, edafisk, &biotiska påfrestningar.

Persistens av ogräs:

Faktorer som påverkar uthållighet

Klimatiska faktorer för ogräs ihållande:

Klimatet kan påverka variationer i nagelbandsutvecklingen, vegetativ tillväxt, kraft, konkurrenskraft, etc. Klimatet har sålunda djupgående produkter på beständigheten av ogräs som kan anpassa sig till en mängd olika klimat. De viktiga klimatfaktorerna är ljus, temperatur, regn, vind &fukt.

i) Ljus:

Ljusintensitet, kvalitet, och varaktighet är viktiga för att påverka groningen, tillväxt, reproduktion &spridning av ogräs. Fotoperiod styr frösättningen och mognaden och på utvecklingen av olika ekotyper inom en ogräsart. Tolerans mot skuggning är den huvudsakliga anpassningen som gör att ogräs kan bestå.

ii) Temperatur:

Temperaturen i atmosfären och marken påverkar ogräsets latitudinella och longitudinella spridning. Jordtemperaturen påverkar fröets groning och vila, vilket är en huvudsaklig överlevnadsmekanism för ogräs.

iii) Nederbörd:

Nederbörd har en betydande effekt på ogräspersistens och spridning. Mer nederbörd eller mindre nederbörd avgör reproduktion och överlevnad.

iv) Vind:

Vind är en viktig del av spridningen av ogräs.

Jordfaktorer för beständighet hos ogräs:

Jordfaktorer är jord, vatten, luftning, temperatur, pH och fertilitetsnivå &odlingssystem. Vissa ogräsarter är normalt alkaliväxter, känd som basofila (pH 8,5) som kan växa bra i alkaliska jordar och de som växer i sur jord kallas acidofiler.

Fördelningen av ogräsarter beror på markförhållandena är:

Till exempel, 1. Fuktiga jordförhållanden:Kena (commelina spp), Maka etc.

2. Vattenloggade jordar:Typha, Cyperus
3. Lätt jord:Tuppkam, Piwala dhotra, Euphobia hirta (dudhi), Aghada etc.
4. Tunga jordar:Hariali, kunda.
5. Basofiler:Ogräs som växer på alkaliska jordar (pH 7,4 till 8,5) t.ex. alkaligräs, Quack gräs.
6. Acedofiler:Ogräs ökar på sura jordar (pH 4,5 till 6,5) t.ex. Hariali, Digitaria spp.
7. Neutrofiler:Ogräs som växer på neutrala jordar (6,5 till 7,4)

Flera ogräsarter utvecklas på neutrala jordar. Flera ogräsarter av familjen Compositae utvecklas väl i salthaltiga jordar. En förändring i markens pH, mot den sura sidan på grund av kontinuerlig användning av ammoniumsulfat som kvävekälla kan orsaka en förskjutning i ogrässpektrat.

Många ogräs kan utvecklas bra i jordar med låg fertilitetsnivå, dock; kan också anpassa sig bra till jordar med hög fertilitet. Ogräs har anpassat sig till fuktig jord, torka tillstånd etc.

Biotiska faktorer för beständighet hos ogräs:

Växter, djur, fåglar, insekt, och sjukdomsalstrande organismer är de biotiska faktorerna som modifierar tillväxten av ogräs och fröproduktion på en mängd olika sätt som direkt och indirekt påverkar ogräspersistensen. Ogräs producerar ett stort antal frön har dvala och livskraft under en längre period och har även obehaglig smak och lukt. Alla dessa egenskaper hos ogräs gör att de kan överleva även under olika effekter av biotiska faktorer.

Läsa: Hydrogel Agriculture Technology.

Principer för ogräsbekämpning i ogräshantering:

Ogräsförebyggande:

Förhindra ogräs från att förorena ett område. Så mycket som möjligt, denna förebyggande åtgärd är det främsta effektiva sättet att bekämpa ogräs.

• Se till att nya ogräsfrön inte transporteras i förorenade frön, utfodra, och maskiner.
• Förhindra ogräs från att generera frön
• Förhindra utbredningen av fleråriga ogräs som förökar sig vegetativt.

Dessa åtgärder kan avsevärt minska ogräsproblemen.

Ogräsbekämpning:

Detta är processen för att begränsa ogräsangrepp och minimera konkurrensen med grödor. När ogräs är begränsat har de minimal effekt på grödans tillväxt och skörd. Dock, denna princip är användbar när problemet med ogräs finns. Det är inte förhindrat.

Utrotning av ogräs:

Det är fullständig eliminering eller förstörelse av alla levande växtdelar och frön från en ogräsangrepp från ett område. Praktiskt taget, det är inte möjligt att utrota ogräset eftersom det är långsiktigt och en mycket dyr metod.

Metoder för ogräsbekämpning i ogräshantering

Bekämpning av ogräs i foderväxtodling kan involvera ett brett spektrum av tekniker. Ändå, praktiskt taget alla ogräsbekämpningsmetoder kan klassificeras i en eller flera av de fem huvudkategorierna. De fem allmänna kategorierna för ogräsbekämpning är:

• Förebyggande ogräsbekämpning
• Kulturell ogräsbekämpning
• Mekanisk ogräsbekämpning
• Biologisk ogräsbekämpning
• Kemisk ogräsbekämpning

Förebyggande ogräsbekämpning:

Förebyggande ogräsbekämpning avser varje bekämpningsprocess som syftar till att förhindra att ogräs etableras i en odlad gröda, en hage, eller ett växthus.

Följande olika åtgärder har vidtagits för att förhindra ytterligare introduktion och spridning av ogräs för saknad ogräspopulation.

• Använd rent frö som är fritt från ogräsfrön för såfunktion.
• Använd väl nedbruten kompost och F.Y.M. Under nedbrytningen genereras mycket värme och de flesta ogräsfröna förlorar sin livskraft. Undvik att lägga mogna ogräs till gödselgropar.
• Förstör ogräset innan det bildas blommor för att undvika plantor och ytterligare spridning av ogräs.
• Ta bort ogrästillväxt:Det beskurna området, bunds bevattningskanaler, publika platser, etc. ska hållas rent eller fritt från ogräs.
• Tillåt inte boskapen att gå från ogräsangripet område till rena områden.
• Undvik att mata djur med foder och annat material som innehåller ogräsfrön.
• Lantbruksredskap och maskiner måste rengöras ordentligt innan man flyttar från ett ogräsinfekterat område till rena områden.
• Inspektera frö, nödvändiga lager för närvaron av ogräsfrön, rhizomer, ogräsplantor etc.

Kulturell ogräsbekämpning:

Kulturell ogräsbekämpning avser alla metoder som innebär att fältförhållandena upprätthålls så att ogräs är mindre benägna att etablera sig och öka i antal. Exempel på kulturell ogräsbekämpning skulle vara växtföljd, undvika överbetning av betesmarker, och bibehålla god markens bördighet.

Mekaniska eller fysiska metoder för ogräsbekämpning:

Detta inkluderar användning av handverktyg, redskap och maskiner som drivs antingen med hjälp av arbetskraft, eller maskinkraft för bekämpning av ogräs. Det är kostsamma och tidskrävande metoder. Dock, dessa metoder orsakar skador på miljön.

i) Muddring och kedja:

• Muddring och kedjemetoder används för att bekämpa akvatiska ogräs.
• Borttagning av ogräs tillsammans med deras rötter och rhizomer med hjälp av mekanisk kraft kallas muddring.
• Det flytande akvatiska ogräset avlägsnas med metoden kedja.
• En tung kedja dras över vattendragen för att samla upp ogräset.

ii) Grävning:

Grävmetoden är användbar för att bekämpa fleråriga ogräs som nötgräs, hariali etc. Grävning är användbart för att ta bort de underjordiska förökningsdelarna av ogräs från det djupare lagret av jordgrävning, handsamling. Det är inte ekonomiskt i stora områden eftersom det är den kostsamma och tidskrävande metoden.

iii) Handdragning eller handrensning:

Att dra ogräset för hand eller handrensning med hjälp av ogräskrok är de äldsta &mest effektiva metoderna för bekämpning av ogräs. Ogräs kan enkelt ryckas upp med rötterna efter bra blötläggningsbevattning. Ogräsrensning bör göras före ogräsets blomningsstadium för att undvika plantor och ytterligare spridning av ogräs.

iv) Jordbearbetning:

Det är en av de praktiska processerna för att förstöra ogräs av alla kategorier.

a) Djupplogning:

Ogräs begravs djupt i jorden och utsätts även för värmen från solen genom djupplöjning. Många ettåriga ogräs kan bekämpas genom att djupplöja och utsätta åkern för solens hetta.

b) Discing:

Skötsel av skärning och begravning av ogräs. Harvning med bladharv är mycket effektivt för att förstöra nygrodda ogräs innan sådd av grödan.

c) Interkulturell:

Interkulturell med olika typer av mekaniska ogräsmaskiner är användbar för att bekämpa ogräs mellan raderna av grödan.

v) Klippning och skärning:

Denna process används i länder, betesmarker, trädgårdar, och vägkanter. Redskapsklipparen används för att klippa ogräs. Det förstör inte ogräset helt utan förhindrar fröproduktion genom att skära upp stigande delar. Att skära delar av ogräs ovan jord med skäran kallas sickling &det förhindrar fröinformation.

vi) Översvämning:

Översvämning hjälper till att kontrollera ogräs som Kans. Denna växer frodigt i tunga dåligt dränerade jordar under regnperioder. Ogräset sänks under vatten och kvävs.

vii) Bränning:

Förbränningsmetoden används för att förstöra ogräs i icke odlade områden som vägkanter i ödemarker, järnvägslinjer, buntar, etc. Flamkastarna &ångboxarna används för att bränna ogräs i avancerade länder. Lågan måste vara så anpassad att den endast orsakar vissnande men inte förkolning av ogräs. Värmen dödar de levande cellerna genom att koagulera protoplasman och inaktivera enzymer.

viii) Mulching:

Denna metod är att skära av ljus och undvika all toppväxt av ogräs. De organiska komposterna som växtrester som är Stubbles, risskal, sockerrörsskräp, etc sprids mellan odlingsraderna @ 5 ton/ha &tjocklek ca 10 till 15 cm. De oorganiska komposterna som svart eller vit polyetenskiva sprids mellan grödor. Dock, det är dyrt och används endast för högvärdiga grödor. Den svarta polyetenen är effektiv för att bekämpa ogräs.

ix) Sommarträda:

Denna process är allmänt praktiserad i torra jordbruksområden. Marken plöjs efter skörd av Rabi-gröda och lämnas utan skörd under en sommarsäsong. De underjordiska delarna av det fleråriga ogräset utsätts för starkt solljus &förstörs.

Biologisk bekämpning av ogräs:

Det är också känt som klassisk biologisk kontroll.

• Biomedel som insekter, patogen och andra djur används för att bekämpa ogräs.
• Insekter och patogener angriper ogräs och de minskar antingen tillväxten eller dödar ogräs.
• Biologisk bekämpningsmetod kan minska ogräs, men det går inte att utrota ogräs.

Filosofin bakom den biologiska ogräsbekämpningen är att i naturen förblir tillväxten av många ogräs begränsad på grund av biotiska påfrestningar från deras naturliga fiender, till stor del skadeinsekter och sjukdomar. Därför, biomedlet som är specifikt för ett visst värdogräs kan användas för kontroll av ogräset.

Kemisk kontroll av ogräs:

Kemisk ogräsbekämpning hänvisar till varje teknik som involverar syftet med en kemikalie (herbicid) till ogräs eller jord för att kontrollera groningen eller tillväxten av ogräsarten. Kemisk bekämpning av ogräs är en mycket stor industri och det finns mängder av exempel på kemiska ogräsbekämpningsprodukter. Exempel på kemikalier som används för att bekämpa ogräs i foder är bromoxynil och paraquat.

Läsa: Vaniljsåsäppleodling.