I dag, låt oss prata om Fåruppfödning i Karnataka .
I varje delstat i Indien, fåruppfödningen är en av de viktiga och även mest lönsamma verksamheterna. Eftersom investeringen görs på ett ställe, men inkomsten kommer på fyra olika sätt som ull, mjölk, kött, och även gödseln. Fåruppfödningen är en av de viktiga komponenterna i landsbygdsekonomin, speciellt i berget, torr, och även i halvtorra regioner i landet. Fåren kan födas upp även i små flockar. Vi behöver ta hand om fåren lite mer än de andra boskapsdjuren och även dessa får behöver mycket mindre faciliteter och bekvämligheter. Fåren behöver bara bostad för att säkra sig själva.
Omfattning och betydelse av fåruppfödning i den nationella ekonomin:
Betydelsen av fåruppfödning.
Det finns ett stort bidrag till samhällsekonomin från fåruppfödningen. Vi får 8 % av exportbidraget från fåruppfödningen och vi får också bidraget från fåruppfödningens förädlade produkter och deras biprodukter. Den totala populationen av fåren i Karnataka State är 21 miljoner, detta är en ungefärlig befolkning. Den totala populationen av fåren i Indien är 71,6 miljoner får.
Fåren kan födas upp av kvinnorna, jordlös, människor, och även av barn.
Mjölken är en av de mest användbara för att bota många sjukdomar.
Fårens skinn används för att förbereda läderjackorna och även många andra produkter som bälten, kepsar och plånböcker etc.
Fårgödseln används i jordbruksgårdar som växt- eller trädgödsel.
Fårens ull används för att göra vinterkläderna som sjalar, tröjor mm.
Läs:Frågor och svar på fåruppfödningen.
Lån och subventioner för fåruppfödning i Karnataka:
Det finns många lån och subventioner som erbjuds bönder som är ekonomiskt efterblivna. Staten och centralregeringen erbjuder många lån och system för bonden med stöd av NABARD och många andra avdelningar.
Karnatakas chefsminister har tillkännagivit ett nytt system kallat "Pashu Bhagya"
Bönderna får kortfristiga lån på 50 rupier, 000/- @ 0% ränta som tillhandahålls genom andelsbankerna för att tillhandahålla foder och andra underhållskostnader.
Varje år kommer systemen och lånen att ändras och några nya system kommer att läggas till. Uppläggen sponsras av:
Nationellt projekt för utrotning av boskapspest (NPRE)
Assistans till staten för kontroll av djursjukdomar (ASCAD)
Program för kontroll av mul- och klövsjuka (FMD-CP)
National Animal Disease Reporting System (NADRS)
Nationellt kontrollprogram för peste des petites idisslare (NCP-PPR)
Nationellt program för brucelloskontroll
Fördelar med fåruppfödning i Karnataka:
Kapitalet och den initiala investeringen är mycket låg.
Dessa får är anpassningsbara till alla typer av klimat.
Fårens läppar kommer att hjälpa till att rengöra spannmålet som förloras vid skördetiden och de kommer att omvandla avfallsfoder till lönsamt foder.
Dessa spelar en viktig roll i försörjningen för storskaliga bönder som jordlöst arbete, marginal- och småbönder.
För herden, om han investerar i en fårfarm kommer herden att få inkomst från fyra källor som ull, mjölk, gödsel och kött.
I fårfarmen är grundbeståndet billigt och även besättningen kan föröka sig snabbt.
Dessa är också kända som ekonomiska omvandlare av gräs till mjölk, kött, och även ullen.
Jämfört med andra boskap äter de en stor variation av växter. Eftersom detta kommer att hjälpa bonden som en utmärkt ogräsförstörare.
Fåren skadar aldrig och skördar eller träd, om bonden är samtidigt upprätthåller jordbrukssektorerna.
Karnataka fårraser:
Bellary fårras: Denna ras finns på södra sidan av floden Tungabhadra. Dessa finns populärt i Bellary-distriktet i Karnataka.
Hassan fårras: Denna ras finns i Hassan-distriktet i Karnataka.
Kenguri fårras: Dessa finns i Raichur-distrikten i kuperade områden, särskilt Gangarati taluks, Lingasagar, och Sethanaur.
Mandya fårras: Dessa får finns i Mandya-distriktet och även i det gränsande Mysore-distriktet i Karnataka.
Hantering av fårfoder:
Fårfoderhantering.
Den huvudsakliga energikällan för fåren är foder och även fodret till fåren spelar en stor roll i fåruppfödningen. Man bör ha kunskapen om fåren och deras foder. Omsorgen mot dräktiga får och även mjölkfåren bör vara mer än de andra fåren per säsong och liksom fåråldern förändras fodret hela tiden. Foder till fåren bör ges per ålder. Fåren bör förses med foder i tid och planerat. Fåren bör tillföras vitaminer och mineraler i lämpliga mängder.
Hö
Betesmarker och surfning
Trädgård och kök scarp
Spannmål
Gräsfoder
Foder Majs
Läs:Grundläggande information om fårfoder.
Ingredienser för koncentratfoder:
Jordnötskaka
Majs
Durra
Brutet ris
Vete
Baljväxtfodergrödor:
Stylo
Häck lusern
Cowpea
Desmanthus
Trädfoder:
Velvel
Neem
Seemaikaruvel
Arasu
Subabul
Agathi
Glycidi
Vagai
Karuvel
Kodukapuli
Fårhusförvaltning:
I fårgården bör god dräneringsanläggning ordnas.
God ventilation krävs mer i fårfarmen.
Antalet arbetskraft, som erfordras för gården är också mycket mindre till antalet.
Huvudmottot för bostaden för fåren är att skydda fåren från hårda djur och även från ojämna klimat.
Detta hus kommer också att skydda djuren från inokulerad miljöstress.
Golvet, som väljs ut för gården ska inte vara halt.
Och även gårdsgolvet ska alltid vara torrt.
Byggandet av bostäderna bör göras på en högre höjd så att inga översvämningar eller någon annan naturkatastrof påverkar gården mer.
När vi bygger en gård bör vi lämna lite utrymme för vila.
Även fåravfallet ska samlas på gården.
Fåren bör avskiljas med varmt vatten under alla årstider då de är rädda för det kalla vattnet.
Grundkrav för fårhus:
Mjölklador
Lagring
Vattenare
Orientering
Mattråg
Golv
Dörrar
Fäktning
Luftintag och utlopp
Ventilation
Bra läge för bodar eller bostäder
Rätt dräneringsanläggning
Fåruppfödning:
Uppfödningen spelar en stor roll i fåruppfödningen, bonden kommer att få maximal vinst eftersom fåruppfödningen kommer att bidra till att öka befolkningen i fårfarmen. Fåren är kapabla att anpassa sig till alla typer av klimatförhållanden.
Det finns två typer av avelstekniker. Dom är:
Naturlig insemination
Artificiell insemination
Naturlig insemination:
För kommersiell fåruppfödning, den naturliga inseminationen passar inte då det tar längre tid.
Artificiell insemination:
I kommersiell fåruppfödning är den konstgjorda inseminationen mer lämplig då den är lite kostnadseffektiv, men tar inte längre tid som naturlig insemination. Det är mest att föredra för den kommersiella fåruppfödningen.
Avelsspecifikationer:
Dräktighetsperiod för får:
Dräktighetstiden för fåren är mycket kort, dvs 150 – 155 dagar.
Rasidentifiering:
Rasen kan identifieras genom dess temperatur och blodlinjer.
Uppfödningsålder för får:
Den perfekta åldern för uppfödning av honfår är 5 – 17 månader.
Värmecykler hos får:
För varje 18-20 dagars intervall upprepas de två värmecyklerna.
Ägglossningsperiod:
Under ½ – 1 ½ ägglossningsperiod återstår hos får.
Uppfödningskvot för får:
Förhållandet mellan fåren ska vara i förhållandet 1:25, dvs ett hanfår och tjugofem honfår.
Parning av får:
Tidig parning är mycket viktig för framgångsrik befruktning hos fåren.
Uppfödningssäsong för får:
Säsong Uppvärmningssäsong Skämtsäsong Sommarsäsong mars – april augusti – september Regnsäsong juni – juli november – december vintersäsong oktober – november januari – februari
Fårsjukdomar och vaccinationshantering:
Fårskötsel ska tas försiktigt och det är också lätt att ta hand om får. Förekomsten av sjukdomar kan minskas genom att utfodra bra och lämplig mängd mat. Fåren ska få mycket solsken. Huset ska också vara rent så kan vi minska förekomsten av får.
För var 4-6:e vecka ska trimning av hovar göras regelbundet.
Trimningen av hovarna bör aldrig försummas, detta kan leda till en stor förlust.
Om det sker någon förändring i deras fysiska utseende, då bör bonden rådfråga veterinären.
Om det finns några symtom på sjukdomar kan vi se sjukdomen som diarré, aptit, onormal temperatur, ansträngd andning och flytningar från näsan.
Om vi upptäcker något av dessa symtom bör bonden konsultera en veterinär vid behov.
Läs:Fårsjukdomar, Symtom, Behandlingsguide.
Ecto – parasitiska angrepp:
Bock, löss etc
Endo – parasitsjukdomar:
Binnikemask
Spolmask
Fluke infektion
Coccidios
Virussjukdomar hos får:
Mul- och klövsjuka
Peste Des Petits idisslare
Bakteriella sjukdomar hos får:
Entertoxemi
Brucellos
Mastitis
Fotröta
Hemorragisk septikemi
Mjältbrand
Lunginflammation
Vaccinationer för får:
För fårsjukdomar, det finns två typer av vaccinationer. Dom är:
Levande eller aktiv vaccination
Inaktiv vaccination
Levande vaccinationer för får:
Detta vaccin riktar sig direkt mot organismen; den riktar sig mot organismen tills organismen förlorar sin virulens. Men dessa är kapabla att hålla och även behålla dem för att provocera tillbaka immunförsvaret till målfåret.
Inaktiv vaccination för får:
Detta vaccin kallas även för dött vaccin. Dessa vacciner riktar sig mot fåret direkt riktar sig mot det tills det dör eller förlorar virulensen helt. Detta vaccin kan också producera toxiner, så dessa toxiner kallas också som toxoidinaktivering. Dessa kommer också att hjälpa fåren att behålla sitt immunförsvar mot sig själva.
Tips för fåruppfödning:
Får är kända som sociala djur. Dessa får tillhör besättningen.
Bekvämligheterna och faciliteterna för fåren måste vara effektiva och ändamålsenliga.
Bostäder för fåren bör byggas starkt och bra.
Sköta fåren ordentligt genom behandling, förebyggande, och aktuella näringsämnen.
Vid uppfödning av får bör vi ha viss kunskap om uppfödningstekniker.
Efter att ha tagit bort fleece från fåren, om de utsätts för kallt klimat kan de bli sjuka, så de bör förvaras under varma förhållanden.
Vid marknadsföringstid, raserna ska säljas på bra marknader.
Får bör underlättas med bra faciliteter som vatten, utfodra, mjölklada, ladugård för klippning av fleece, och ordentlig dränering osv.
Vid köptillfället bör bonden köpa både då och bock.
Medan inköp effektiv och hälsosam ras bör väljas.
Ta hand om bockuppfödning, gravida doe och barn bör tas lite mer.
Fåren bör förses med mineral- och saltvatten, under sommarsäsongerna.
Regelbundet konsultation av veterinär behövs, eftersom det förbättras och låt oss veta fårens hälsotillstånd.
Gården ska skötas hygieniskt.
Utrustning som är nödvändig för gården bör installeras på gården.
Ett förråd bör också upprätthållas för förvaring av maten.
Och det andra förrådet är för förvaring av biprodukter från fåren, som mjölk, kött, och fleece.
En första hjälpen-låda bör underhållas på gården.
Slutsats:
Fåruppfödningen i Karnataka ökar mycket snabbt på grund av dess lönsamhet.
