Introduktion till bambuodling

Bambu, även känd som "grönt guld" eller "fattigmans timmer" eller "underved", är en av de mest framstående skogsarter med omfattande täckning över hela Indien.

På grund av dess mångsidiga användning, inkomstgenererande potential, och miljövänlighet, bambu- och bambuodling har fångat uppmärksamheten hos ett brett spektrum av individer från olika samhällssektorer, inklusive bönder för bambuodling, forskare, och beslutsfattare.

Bambusektorn måste "liberaliseras" och den bör behandlas som en plantage- och trädgårdsgröda utan några restriktioner för dess förflyttning och avverkning för kommersiella ändamål. Planeringskommissionen, 2003

Bambu, anses vara en av de snabbast växande vedväxterna, är en medlem av underfamiljen till Bambusoideae av Poaceae eller Gramineae gräsfamiljen. Bambu är en enhjärtbladig blommande växt, huvudsakligen finns i Asien och Afrika.

När det gäller bambuproduktion, Indien ligger på andra plats efter Kina. Enligt uppskattningar (2019), den totala ytan av bambu i Indien är cirka 15,69 miljoner hektar.

Bambuodling i Indien har enorma utsikter på grund av landets miljövänlighet och tillgång till hållbara resurser, särskilt i nordöstra Indien. Bambuarter är vanligast i de lövfällande och semi-vintergröna skogsekosystemen i nordöstra och de tropiska fuktiga lövskogarna i norra och södra Indien.

I den här artikeln kommer vi att fokusera på bambuodling, kostnader förknippade med bambuodling/odling i Indien, klimatförhållanden som krävs för odling av bambu, frågor och utmaningar inom bambujordbruk, användning av bambu, regeringens politik och system. Vänligen använd innehållsförteckning avsnittet överst i artikeln för att hoppa till ditt föredragna ämne.

Arter av bambu i Indien

Världen över, det finns mer än 1600 arter som tillhör 75 släkten av bambu. De är ojämnt fördelade i det fuktiga, tropisk, subtropiska och tempererade områden på planeten.

Det finns 125 inhemska bambuarter i Indien, och 11 exotiska bambuarter, tillhörande 23 släkten.

Nästan 90 arter av bambu kan hittas i de kuperade områdena i nordöstra Indien, 41 av dem är endemiska i regionen. I Indien, det finns tre stora släkten av bambu (Bambusa, Dendrocalamus, och Ochlandra), var och en med mer än tio arter.

Det finns ungefär 25 procent av världens bambuarter i Indien, utspridda över hela landet, Utspridda över geografiska zoner som västra Himalaya, östra Himalaya, nordöstra Indien, halvön Indien, och Andaman- och Nicobaröarna.

Några av de bambuarter som finns i Indien är listade nedan i tabellen.

SN.	GENERA	ARTER
1	Ampelocalamus (1)	A. patellaris (Gamble) Stapleton
2	Bambusa (37sp +2var.)	Bambusa affinis Munro; B. alemtemshii Naithani; B. assamica Barooah och Borthakur; B. atra Lind.; B. balcooa Roxb.; B. bambos Voss; B. bambos var. gigantea Bennet och Gaur; B. barpatharica Borthakur och Barooah; B. binghamii Gamble; B. burmanica Gamble; B.cacharensis Majumdar; B. comillensis Alam; B. dampaeana Naithani; B. garuchokua Barooah och Borthakur; B. glaucescens (Willd.) Sieb.ex Munro; B. griffithiana Munro; B. jaintiana Majumdar; B. khasiana Munro; B. kingiana Gamble; B. majumdarii Kumari och Singh; B. manipureana Naithani och Bisht; B. mizorameana Naithani; B. memberanacea (Munro) Stapleton; B. mohanramii Kumari och Singh; B. multiplex (Lour.) Raeusch ex Schult. och Schult.f.; B. nagalandeana Naithani; B. nairiana Kumari och Singh; B. nutans Wall. ex Munro; B. oliveriana Gamble; B. pallida Munro; B. polymorpha Munro; B. pseudopallida R. Majumdar; B. rangaensis Barooah och Borthakur; B. salarkhanii Alam; B. teres Ham. ex Munro; B. tulda Roxb.; B. vulgaris Schrad. ex Wendl.; B. vulgaris var. vittata A. och C. Riviere; B. wamin Camus. (Den naturliga förekomsten av Bambusa affinis och B.oliveriana är kontroversiell men båda dessa bambu är det odlas i Indian Botanic Garden, Howrah).
3	Cefalostachyum (8)	C. capitatum Munro; C. flavescens Kurz.; C. fuchsianum Spela; C. latifolium Munro; C. longwanum Naithani; C. mannii (Gamble) Stapleton och Li; C. pallidum Munro; C. pergracile Munro.
4	Chimnobambusa (1)	C. callosa (Munro) Nakai.
5	Chimonocalamus (4)	C. griffithianus (Munro) Hsuch och Yi; C. longiusculus Hsueh och Yi; C. nagalandianus (Naithani) M.L. Sharma kam. nov.; C. lushaiensisi (Bor) M.L. Sharma kam. nov.
6	Dendrocalamus (18)	D.asper (Schult.) Backer; D. brandisii (Munro) Kurz.;D. calosachyus (Kurz) Kurz; Dendrocalamus collettianus Spela; D. copelandii (Gamble ex Brandis) Xia och Stapleton; D. giganteus Munro; D. hamiltonii Nees och Arn. ex Munro; D. hookeri Munro; D. latiflorus Munro; D. longifimbriatus Spela; D. longispathus Kurz; D. manipureanus Naithani och Bisht; D. parishii Munro; D. sahnii Naithani och Bahadur; D. sericeus Munro; D. sikkimenis Gamble; D. somdevai Naithani; D. strictus (Roxb.) Nees.
7	Dinochloa (2)	D. andamanica Kurz.; D. nicobariana Majumdar.
8	Drepanostachyum (inklusive Himalayacalamus, som erkänns av flera författare) (6)	D. falcatum (Nees) Keng f.; D. falconeri (Munro) D.C. McClint.; D. hookerianum (Munro) Keng f.; D. intermedium (Munro) Keng f.; D. kurzii (Gamble) Majumdar; D. polystachyum (Kurz. ex Gamble) Majumdar.
9	Gigantochloa (7)	G. albociliata (Munro) Kurz; G. andamanica (Kurz.) Kurz; G. apus (Bl.ex Schult.f.) Kurz; G. atroviolacea Widjaja; G. bastareana Naithani och Pal; D. macrostachya Kurz; G. pseudoarundinacea (Steud.) Widjaja.
10	Indocalamus (2+1 var.)	I. walkerianus (Munro) Nakai; I. wightianus (Munro) Nakai; I. wightianus var. hispidus (Steud) Nakai. Även om en ny namnet Karuna har getts till Indocalamus, det gamla namnet Indocalamus behålls eftersom fler studier behöver genomföras innan det nya namnet används.
11	Melocalamus (5)	M. compactiflorus (Kurz) Benth.; M. gracilis Majumdar; M. indicus Majumdar; M. macellandii (Munro) Naithani; M. mastersii (Munro) Majumdar.
12	Melocanna (3)	M. arundina Parkinson; M. baccifera (Roxb.) Kurz; M. clarkei (Gamble exBrandis) Kumari och Singh.
13	Neohouzeaua (2)	N. dullooa (Camus) Gamble; N. helferi (Munro) Gamble.
14	Neomicrocalamus (2)	N. andropogonifolius (Griffith) Stapleton; N. prainii (Gamble) Keng f.
15	Ochlandra (11+1 var.)	O. beddomei Gamble; O. ebracteata Raizada och Chatterji; O. keralensis Muktesh, Ramesh och Stephen; O. scriptoria (Dennst.) Fischer; O. setigera Gamble; O. sivagiriana (Gamble) Camus; O. soderstromeana Muktesh och Stephen; O. spirostylis Muktesh, Seetha och Stephen; O. talbotii Brandis; O. travancorica var. travancorica Benth. och Hook. f.; O. travancorica var. hirsuta Gamble; O. wightii (Munro) Fischer
16	Oxytenanthera (5)	O. abyssinica (A. Rich.) Munro; O. bourdillonii Gamble; O. monadelpha (Thw.) Alst.; O. ritcheyi (Munro) Blatter och Mc Cann.; O. stocksii Munro.
17	Phyllostachys (5)	P. aurea Carr. ex A. och C. Riviere; P. bambusoides Sieb. och Zucc.; P. edulis (Carr.) Lehai; P. mannii Gamble; P. nigra (Lodd.) Munro.
18	Pleioblastus (1)	P. viridi-striatus (Regel) Makino.
19	Pseudosasa (1)	P. japonica (Sieb. och Zucc. ex Steud.) Makino ex Nakai.
20	Pseudostachyum (1)	P. polymorphum Munro.
21	Sarocalamus (1)	S .racemosa (Munro) Stapleton.
22	Schizostachyum (5)	S. andamanicum Kumar och Ramesh; S. kalpongianum Kumar och Ramesh; S. kurzii (Munro) Majumdar; S. rogersii Brandis; S. seshagirianum Majumdar.
23	Shibataea (1)	S. kumasasa (Zoll. ex Steud.) Makino ex Nakai.
24	Stapletonia (1)	S.arunachalensis (Naithani) Singh, Dash och Kumari.
25	Teinostachyum (2)	T. beddomei Fischer; T. griffithii Munro.
26	Thamnocalamus (4)	T. aristatus (Gamble) Camus; T. longispiculatus (Majumdar) M.L.Sharma T. spathiflorus (Trin.) Munro.; T. occidentalis Stapleton.
27	Thyrsostachys (2)	T. oliveri Gamble; T. regia (Munro) Bennet.
28	Yushania (9)	Y. densifolia (Munro) Majumdar; Y.elegans (Kurz.) Majumdar; Y. hirsutea (Munro) Majumdar; Y. jaunsarensis (gamble) Yi; Y. maling (Gamble) Majumdar; Y. microphylla (Griffith) Majumdar; Y. pantlingii (Gamble) Majumdar; Y. rolloana (Gamble) Yi; Y. yadongensis Yi.
29	Borinda (1)	B. grossa (T.P.Yi) Stapleton.

(Källa:Institutionen för genetik och växtförädling, Lantbrukshögskolan, 2ICAR-Indian Institute of Soil and Water Conservation)

Geografisk spridning av bambu i Indien

Av alla bambusläkten som är vanligt förekommande, Bambusa är ett brett spritt släkte i Indien följt av Dendrocalamus.

Bambu av släktet Bambosa finns naturligt eller under odling främst i Indiens slätter och lågkuperade terräng, från södra halvön till nedre Himalaya.

Dendrocalamus bambu växer på slätterna i södra och centrala Indien, samt torra kuperade områden i norra Indien. Dendrocalamus finns i regioner från Punjab till Assam, och även inom andra nordöstra stater.

Västra Ghats och den nordöstra regionen är hem för bambusa, Oxytenanthera, Schizostachyum och melocanna släkten. Nordöstra Indien är också hem för många arter av Schizostachyum, Phyllostachys, och Gigantochloa.

Följande tabell visar distributionen av bambu i Indien

STAT	BAMBUAREA (SQ KM)	STAT	BAMBUAREA (SQ KM)
Andhra Pradesh	7, 578	Meghalaya	5, 943
Arunachal Pradesh	15, 125	Mizoram	3, 267
Assam	8, 955	Nagaland	6, 025
Bihar	1, 004	Odisha	12, 109
Chhattisgarh	11, 060	Punjab	44
Goa	382	Rajasthan	1, 976
Gujarat	3, 544	Sikkim	553
Haryana	21	Tamil Nadu	4, 154
Himachal Pradesh	540	Telengana	4778
Jharkhand	4, 470	Tripura	3, 617
Karnataka	10, 442	Uttar Pradesh	936
Kerala	3, 484	Uttarakhand	1, 078
Madhya Pradesh	18, 167	Västbengalen	942
Maharashtra	15, 927	Dadra &Nagar Haveli	58
Manipur	10, 687
TOTAL TÄCKNING AV BAMBU	1, 56, 866

Guide till bambuodling

I det här avsnittet kommer vi att ta en titt på bambuodlingsprocesserna och olika metoder som används för att plantera bambu. Vi kommer också att titta på några tips och tricks för att öka utbytet av bambufarm.

Planteringsplats för bambuodling

• Platsval spelar en nyckelroll i bambutillväxt, överlevnad och total avkastning.
• Bambu lämpar sig bäst för odling på djupa, bördig, porös jord med bra dränering och hög fuktighet.
• Dalar, mellan- och lägre sluttningar, bäckar och områden längs floder, reservoarer eller mark runt dammar och hus anses typiskt vara bra platser.
• Torra och infertila jordar kommer bara att ge små kulor med begränsade ekonomiska fördelar.
• Varma och tropiska jordbruksområden föredras för bambuodling.
• En minsta nederbörd på 1200 mm per år rekommenderas för bambuodling. (Särskilt råd för indisk bambuodling)
• Relativ luftfuktighet på 75-85% är gynnsamt för bambus optimala tillväxt. (Särskilt råd för indisk bambuodling)
• En region med hård vind ska undvikas eftersom kraftiga vindar kan skada bambuskörden.
• Neutral pH-nivå eller en pH-nivå mellan 5-6 är att rekommendera för bambuodling.

Mark- och jordberedning för bambuodling

• Tät gräs eller buskar bör renas bort manuellt eller brännas innan bearbetning.
• Även om bambu kan växa i nästan vilken jord som helst, en neutral till lätt sur jord är att föredra för god tillväxt av bambu.
• Jorden ska vara rik på organiska näringsämnen, luftad och lätt i strukturen.
• Om jorden är tung, blanda jorden med granulerat material som sand för att förbättra dräneringen.
• Eftersom bambu är en grund rotad växt, jordberedning på 50 cm eller 20 tum är tillräckligt.
• Marken bör bearbetas noggrant till det rekommenderade djupet.
• Jordbearbetningen ska göras minst 3 veckor före plantering av bambu.
• Tillräcklig mängd gödsel, kompost och neutraliserat sågspån kan också tillsättas så att jorden kan ge näring till växten och även behålla fukten.
• Gör alla nödvändiga arrangemang för korrekt vattendränering. Vattenloggning kan omvänt påverka den goda tillväxten av bambu.
• Dålig dräneringsjord kan bearbetas i 60 cm eller 24 tum för att avhjälpa dräneringsscenariot.
• Vi kan också välja att plantera bambu i högbäddar för att bekämpa problemet med dålig dränering.

Bambuplantor odling och förökning för bambuodling

Innan vi går vidare med olika planteringsmetoder och förfaranden för bambu, låt oss lära oss lite om olika typer av växtförökning och varför den ena föredras framför den andra.

Det finns två typer av växtförökning: Sexuell förökning och asexuell förökning .

Sexuell förökning sker med hjälp av frön. Men blomningen och frögenereringen av ett bambuträd tar nästan 80 år (i genomsnitt, beroende på art). Detta gör bambufrön till mycket värdefulla varor, och kan inte användas för storskalig bambuodling/odling.

Asexuell förökning är den metod som används i stor utsträckning för förökning/plantering av bambu eftersom den involverar plantering av bambu med förskjutningar, stubbar med rhizomer, Enbart rhizomer eller kulm/grenskärning.

• Förökning genom grenklippning
  1. Primära eller sekundära grenar av en 1-2 år gammal kulm skärs.
  2. Den övre delen av grenen skärs och lämnar grenen med nästan 3 noder.
  3. Grenen doppas i rothormon i 24 timmar.
  4. Grenen är nu planterad på marken med en nod inne i marken.
  5. rotning kommer att gro på nästan 20-35 dagar.
  6. Lämplig för relativt stora bambuarter.
  
  
• Förökning genom en-nod kulm skärning
  1. En enda nod från en mogen kulmen (2-3 år gammal) skärs.
  2. En nod med en ny gren som kommer från den är att föredra.
  3. Grenarna trimmas sedan från kulmen, och kulmen läggs i jorden.
  4. Kulmen bevattnas regelbundet tills rötterna börjar dyka upp om cirka 2 månader.
  5. Rekommenderas inte för tunnväggiga bambu.
  6. Effektivt för tjockväggiga bambu som t.ex. Dendrocalamus latiflorus och Dendrocalamopsis grandis.
  
  
• Förökning genom två-nods kulmskärning
  1. Liknar en enda nodkulm, enda skillnaden är att två noder stäms istället för en.
  2. Högre överlevnadsgrad för plantor än en enda nodkulmmetoden.
  
  
• Förökning med offsetmetod
  1. En offset är den nedre delen av en enda kulm med rhizomaxeln basal till den och dess rötter.
  2. Plantering av dessa är det mest konventionella sättet att föröka bambu.
  3. Kulmen skärs med ett snett snitt och hela strukturen grävs upp tillsammans med en bra längd av rhizom med utvecklade knoppar.
  4. En frisk föräldraklump används för att samla upp offset.
  5. Rotstocken skärs av i halsen från förälderklumpen.
  6. Att se till att rhizomen har friska knoppar är av högsta prioritet.
  7. Rhizom och de fästa rötterna får inte skadas.
  8. För att förbättra knopparnas groning, hål kan göras en culm interenodes.
  9. Det sneda snittet på kulmen ska tätas med jord.
  10. Denna metod är bäst lämpad för tjockväggiga bambu.
  
  
• Förökning med rhizommetod
  1. Används traditionellt för icke-klumpande arter av bambu.
  2. Rhizom med rötter, rhizom med rodnad och rötter eller rhizom med rodstock och rötter kan användas.
  3. Februari och mars är den bästa tiden för utvinning av rhizom för sådan förökning.
  4. En frisk ung kulm är att föredra eftersom en gammal kulm inte växer med kraft.
  
  
• Förökning av mikroförökning metod
  1. Denna process producerar stora mängder plantor av hög kvalitet.
  2. Dessa är lätta att transportera, sjukdomsfria och snabbväxande.
  
  

Plantera bambu för bambuodling

• Mikroförökningsmetod
  1. Gropar med dimensionen 3x3x2 fot grävs i marken.
  2. Gropar bör grävas innan regnperioden börjar.
  3. Den utgrävda jorden hålls borta från gropen för vittring.
  4. Några dagar före plantering, jorden vänds i gropen.
  5. Se till att rotklumparna inte skadas, ta försiktigt bort växten från polybag. Rötter ska inte krullas.
  6. Mulch jorden efter utjämning.
  7. Blanda jorden i gropen med följande:

INGREDIENSER	KVANTITET
Vermicompost / Gårdsgödsel (FYM)	10 kg
Neemkaka	200 gram
Urea	50 gram
Superfosfat	50 gram
Murite av Potash	50 gram

• Rhizom och planta Metod
  1. Plantor och grensticklingar behöver en grop med måtten 30x30x30 cm eller 45x45x45 cm för plantering.
  2. Rhizomer och offset kommer att behöva en grop med dimensionerna 60x60x60 cm eller 100x100x100 cm för plantering.
  3. Vänd gropens jord några dagar före plantering.
  4. Ta bort allt ogräs inom 50 cm radie från gropen.
  5. Lägg plantan i gropen och se till att rötterna inte krullar sig.
  6. jämna ut och täck jorden efter plantering.
  7. Bevattna jorden beroende på klimatförhållandena. Du kan börja med 15-20 liter vatten per grop.
  8. Före plantering, blanda jorden med följande:

INGREDIENSER	KVANTITET
Vermicompost / Gårdsgödsel (FYM)	10 kg
Neemkaka	200 gram
Urea	50 gram
Superfosfat	50 gram
Murite av Potash	50 gram

• Bund och trench-metod
  1. Knivar med höjd 50 cm och bredd på 1 meter är gjorda för bambuplantering.
  2. Diken grävs i raderna mellan buntarna.
  3. Diken kan användas för bevattning.
  4. Den vända jorden i dikena kan användas för att lägga ovanpå buntarna runt bambuklumparna för att ge mer näring.
  5. Uppsättningen av bunten och diket bör göras i god tid före plantering så att jorden får tillräckligt med tid att stabilisera sig och ta form.
  
  
• Avstånd mellan bambuplantor för bambuodling
  1. Avståndet mellan bambuplantorna varierar från art till art.
  2. Tjockväggiga arter kan fördelas med ett avstånd på 5×5 meter. Detta kommer att ge 400 klumpar/hektar eller 160 klumpar/acre.
  3. Större arter kan ha ett avstånd på 7×7 meter. Detta kommer att ge 205 klumpar/hektar eller 82 klumpar/acre.
  4. Ett avstånd på 10×10 meter ger 100 klumpar/hektar eller 40 klumpar/acre.
  5. Mindre bambuarter kan placeras med 3×3 meters avstånd. Detta kommer att tillåta oss att odla 1100 klumpar/hektar eller 445 klumpar/acre.
  

Bevattning av bambu i bambuodling

• Bambu är i allmänhet en torktolerant växt.
• För optimal tillväxt av bambu, rikligt med vatten bör ges till trädet.
• Gör bra arrangemang för dränering, eftersom vattenavverkning kommer att hämma bambuns tillväxt.
• Nyplanterade bambuträd kommer att behöva vattnas ofta.
• Bambuväxter i krukväxter och nyplanterade växter kommer att behöva bevattnas dagligen. 12-20 liter vatten räcker beroende på klimat.
• Daglig bevattning i minst 10 veckor bör övas.
• Efter 10 veckor, Det räcker med bevattning en gång var tredje dag.
• På somrarna, du kan bevattna en gång varannan dag.
• Vattenstressade bambu kommer inte att producera skott under skottsäsongen.
• Vattenstressade bambuar kommer att ha inåtböjda löv, och kan till och med fälla löven om mer vattenstress uppstår.
• Droppbevattning är ett av de föredragna alternativen för bambuodling.

Gödselmedel för bambu för bambuodling

• Bambu är medlem av gräsfamiljen och är därför ungefär som alla gräs, bambu är en storkonsument av kväve.
• I genomsnitt, bambu använder 500-700 g kväve, 200-250g kalium och 100-150g fosfor per 100 kg skottproduktion.
• Bambu svarar utmärkt på gödningsmedel kraftig tillväxt och mer levande löv.
• Det är alltid lämpligt att få jorden testad innan man bestämmer mängd och typ av gödselmedel för applicering på jorden.
• Även, alla gödselmedel som är avsedda att användas för gräs kan användas för bambuodling.
• Om organisk kompost används, se till att för att lägga mycket vatten då organisk gödsel av kompost behöver vattnas för att fungera som avsett.
• Skottsäsongen är den bästa tiden att applicera gödningsmedel på bambufarm.
• Flytande gödningsmedel absorberas nästan omedelbart.
• En allmän doseringsrutin för applicering av gödningsmedel visas nedan:

INGREDIENSER PER PLANTA	KVANTITET
Urea	15,5 kg
SSP	5,5 kg
MOPP	13,45 kg
1:a års ansökan	50 % av ovan nämnda ingredienser.
2:a året Ansökan	75 % av ovan nämnda ingredienser
3:e året Ansökan	Full dos i 10 delade doser.
Att få din jord testad kommer att ge dig en bättre uppfattning om vilket gödselmedel du ska applicera och dess nödvändiga mängd

Hantering av bambugrödor i bambuodling

• Jordlossning
  1. För att förbättra tillväxten av skott och rötter av bambuplantan, jord ska lossas runt bambuklumpen.
  2. Jord 10-15 cm djup och 30-45 cm från bambuklumpen ska lossas två gånger om året.
• Kompostering
  1. Mulching är processen att täcka jorden runt växten med organiska material som löv eller oorganiska material så att avdunstning av vatten kan minskas från din jord runt växten.
  2. Mulch fungerar som en isolator mellan mark och miljö.
  3. I bambuodling, nedfallna bambublad är bra för mulching.
  4. Bark, kompost och sågspån anses också vara ett bra mulchmaterial.
  5. Tjockleken på kompost kan vara 5 – 15 cm.
  6. I stränga vinterområden, en komposttjocklek på 30 cm är att rekommendera.
• Mounding
  1. Att hopa lös och fräsch jord runt växtbasen kallas för mounding.
  2. När rhizomen reser upp mot ytan för att växa ett nytt skott, direkt solljus kan stoppa processen för uppkomsten av nya skott. Mounding kan lösa detta problem.
• Ogräsrensning
  1. Ogräsrensning i bambuodling bör göras åtminstone under de första 2 åren av bambuplantering.
  2. Efter att bambuklumparna mognar, lövfällningen av bambu kan fungera som en hämmare för uppkomsten av ogräs.
• Beskärning
  1. Beskärning i bambuodling hjälper till med bra luftning av bambuklumpen genom att ta bort trängseln i klumpen.
  2. 2:a och 3:e året av klumpen krävde mild beskärning.
  3. 4:e året framåt, kraftig beskärning ska utföras när fler löv spänner när klumpen mognar.
  4. December och januari är de föredragna månaderna för beskärning i bambuodling.
  5. Beskärning bör göras i god tid innan skottsäsongen börjar.
  6. Den avskurna/beskärade delen av bambun växer aldrig ut igen.
  7. Bambukulm beskärs genom att skära precis ovanför kulmknuten.
  8. På liknande sätt kan grenar beskäras precis ovanför grennoden.
  9. "Topping" är handlingen att beskära bambu från toppen för att bibehålla önskad höjd på bambuplantan.
  10. Beskärning är inte bara fördelaktigt för bambuns hälsa utan ökar också bambuklumpens estetik.
• Rengöring
  1. Avlägsnande av dåligt formade kulor eller veckokulmar eller kullar som hindrar tillgången till starkare och bättre kulmar inuti bambuklumpen kallas rengöring.
  2. Februari och mars är en bra tid att börja klumpa rengöring eftersom bambun har kommit ur vilofasen och är redo att tolerera stressen med rengöring och är redo för aktiv tillväxtcykel igen.

Skörda bambu i bambuodling

• Det är viktigt att undersöka och välja klumpen innan skärning påbörjas.
• Ett skuret snitt bör användas för att skära kulmen. Detta säkerställer att regnvatten, skräp, och kvistar samlas inte i den oklippta delen ovanför den slutliga noden, förhindrar sannolikheten för svamp, parasiter, och insektsuppfödning.
• Det rekommenderas att kulmen skördas genom att skära minst 2 noder ovanför marken. Detta minimerar risken för skador på rhizomen i skördeprocessen.
• Skörden blir enklare och effektivare om mognadsmärkningen följs.
• Att skörda utvalda kulor blir enklare om grenar som sträcker sig från de nedre noderna av kulmen tas bort.
• Bambukulm bör skördas varje år för att säkerställa regelbunden, sund kulmproduktion. Att skörda bambukult årligen kommer att stimulera tillväxten av nya skott.
• En bambuplantage kan börja skörda bambu för kommersiella ändamål redan det tredje året efter etableringen.
• Klumpen, dock, kommer att mogna och producera fullstora kulmar först efter det fjärde året.
• För de flesta ändamål, det är bäst att skörda kulmen vid fyra års ålder.
• Dock, I applikationer som inte kräver sina högsta fysiska och mekaniska egenskaper, 2-3 år gamla klumpar från en mogen klump kan skördas.
• Under växtsäsongen, vilket vanligtvis är under monsunsäsongen, det rekommenderas inte att skörda kulmen eftersom det kan skada nya skott och hämma framtida tillväxt av skott.
• En växt som är äldre än fem år börjar bli spröd och svag och dör så småningom. En kommersiell plantering bör inte behålla odlingar som är äldre än fem år.
• Under säsongen efter monsunen som sträcker sig in i tidig vinter, är den bästa tiden att skörda kulmarna eftersom de befinner sig i en viloperiod då deras stärkelsehalt minskar.
• På grund av lägre stärkelsehalt, bambu skördad efter monsunsäsongen är mindre sannolikt att attackeras av borrare, termiter, och andra skadedjur.
• Det är absolut nödvändigt att ta bort alla hämmade och sjuka skott från klumpar vid upptäckt.
• Dra inte de avverkade kulorna längs marken till uppsamlingsplatsen. släpning skadar epidermisskiktet på den skördade bambun och minskar skördens marknadsvärde.

Hantering och lagring av bambu efter skörd i bambuodling

• Stapling
  1. Horisontell stapling:Rekommenderas inte eftersom det sätter press på bambukulorna staplade i botten. Resulterar i deformation av kulmen.
  2. Vertikal stapling:Det är det föredragna sättet att stapla eftersom det främjar snabbare torkning och även hjälper till att sippra ut ur stärkelse.
  3. Ett permanent (Pukka) golv rekommenderas för stapling.
  4. Ett tillfälligt (Kachha) golv ger kulmen full exponering av marken och gör kulmen mottagliga för termiter och borrar.
  5. Polyetenskivor eller presenning på golvet kan användas för att eliminera den direkta kontakten av kulm med jorden.
• Lakning/tvätt
  1. Att tvätta bambu kan hjälpa till att minska stärkelsehalten i bambukulmen.
  2. Flödande vatten nära en plantage kan vara ett bra alternativ för urlakning av bambu.
• Uppvärmning av bambukulmen
  1. Bambustänger placeras över en eld eller en bädd av brinnande kol.
  2. Detta hjälper till att snabbt torka överhudsskiktet och hjälper också till att minska stärkelsenivån.
  3. Detta trick används också för att ta bort böjar från bambukulor.
  4. Värmekammare kan också användas för detta ändamål.
• Blötläggning i vatten
  1. Bambukulorna är nedsänkta i vattentankar i 4 till 12 veckor.
  2. För denna metod, bambukulor knyts ihop med hjälp av ett syntetrep eller järnram och sätts i vattentanken.
• Kemisk eller organisk beläggning
  1. Bambukulorna är belagda med tjära eller lime wash eller tjära beströdd med sand för att isolera bambu från klimat och jord.
  2. Bambukulmarna är också målade eller sprayade med vattenavvisande för att undvika tillväxt av svamp eller mögel.
• Bambu bör förvaras i ett täckt område för att skydda den från regn och direkt solljus.
• Direkt solljus kan orsaka övertorkning av bambu och orsaka sprickor och sprickor.
• Regn kan avsevärt bromsa torkningsprocessen för bambukulm.

Kosta, vinst och marknad för bambuodling

Det här avsnittet av artikeln ger dig en kort uppfattning om kostnaden för bambuodling och den ungefärliga vinst som kan tjänas av bambuodling. Vi kommer att göra några antaganden om kostnaden.

Den kostnadsberäkning som antas här kan variera lite från stat till stat och fråga därför om den lokala kostnaden.

Dessa antaganden är baserade på indiska klimatförhållanden och marknadssituation för bambuodling/-odling.

Antaganden gjorda för kostnadsberäkning

• Vi har antagit en mark på 1 tunnland för denna uppskattning.
• Växtavstånd på 4×4 meter övervägs.

ANSTAGANDEN FÖR ATT BERÄKNA BAMBUODLINGSKOSTNADER I INDIEN
Avstånd (meter)	4
Antal växter/ tunnland	1000
Mortalitetsersättning (%)	10
Gödsel krävs (Kg per planta och år)	5
Gödselmedel krävs (kg per planta och år)	7.2
Kostnad för gödsel (Rs / kg)	5
Kostnad för gödselmedel (Rs/Kg)	15
Bevattningskostnad/acre (INR)	5 000
Droppsystem Kostnad/acre (INR)	30 000
Antal bevattningsdagar/år	210
Pris för plantor (INR / fröplanta)	30
Arbetslöner (INR / mandag)	500
Antal skördbara plantor/tunnland (%)	90
Genomsnittlig vikt för varje kulm (Kg)	8
Försäljningspris per ton (INR)	6000

• Kostnader för dagsverken för en period av 5 år beräknas i följande tabell.

S.Nr	AKTIVITET	MÄNDAGAR	1:A ÅRSKOSTNAD (INR)	2:A ÅRSKOSTNAD (INR)	3:e ÅRSKOSTNAD (INR)	FJÄRDE ÅRSKOSTNAD (INR)	KOSTNAD FÖR 5:E ÅRS (INR)	TOTALKOSTNAD (INR)
1	Markberedning	2	1000					1000
2	Grävning &påfyllning av gropar	25	12, 500					12500
3	Plantering &Stakning	4	2000					2000
4	Växtskydd / år	1	500	500	500	500	500	2500
5	Ogräsrensning	20	10 000	10 000	10 000	-	-	30 000
6	Jordbearbetning, Beskärning från II år och andra	30	-	7500	10 000	15 000	15 000	47500
7	Skörd under III år och framåt	36	-	-	10 000	15 000	18, 00 0	18 000
	SUBTOTAL		26, 000	18, 000	30500	30500	33, 500	138500
	TOTAL		93, 000	55, 000	69, 100	69, 100	72, 100	3, 43, 300
	OAVSETTNINGAR @ 5 %		4, 650	2750	3455	2705	3605	17165
	TOTALT		97, 650	57, 750	72, 055	56, 805	75, 705	360465

• Den totala kostnaden för bambuodling under 5 år beräknas i tabellen nedan.

S.Nr	AKTIVITET	1:A ÅRSKOSTNAD (INR)	2:A ÅRSKOSTNAD (INR)	3:e ÅRSKOSTNAD (INR)	FJÄRDE ÅRSKOSTNAD (INR)	KOSTNAD FÖR 5:E ÅRS (INR)	TOTAL
1	Plöjning (första året - 3 gånger &andra året - 1 gång)	3, 000	1000	-	-	-	4, 000
2	Plöjning för ogräsborttagning		2000				2, 000
3	Planteringsmaterial + transport (40 INR)	8, 000	-	-	-	-	8, 000
4	Mortalitetsersättning i 2:a året	-	800	-	-	-	800
5	Gödsel	10 000	10 000	10 000	10 000	10 000	50, 000
6	Gödselmedel	10, 800	16, 200	21, 600	21, 600	21, 600	91, 800
7	Växtskydd	2000	2000	2000	2000	2000	10, 000

• Uppskattningar av avkastningen av bambu från 1 tunnland bambugård med 4×4 meters avstånd finns i tabellen nedan.

ÅR	3:e ÅR	4:e ÅR	5:e ÅR	6:e ÅR	7:e ÅR	8:e ÅR	9:E ÅR OCH VIDARE
Antal Culm per klump	5.5	6	6	6	6	6	6
Antal culm per Acre	5500	6000	6000	6000	6000	6000	6000
Vikt i Kg/ Culm	6	6	8	8	8	8	8
Avkastning i ton	33	36	48	48	48	48	48

• Utgifter och nettointäkter för bambuodling på 1 tunnland mark med 4×4 meter växtavstånd visas i tabellen nedan.

ÅR/FAKTORER	Culms / Klump	Culms / Acre	Culms vikt (Kg)	Avkastning/tunnland (metriska ton)	Total inkomst (INR)	Totala utgifter (INR)	Nettoinkomst (INR)
ÅR 2	-	-	-	-	0	57750	57750
3:e ÅR	5.5	5500	6	33	198 000	72555	125445
4:e ÅR	6	6000	6	36	2160 00	7255 5	143445
5:e ÅR	6	6000	8	48	288 000	75705	212295
6:e ÅR	6	6000	8	48	2880 00	75705	212295
7:e ÅR	6	6000	8	48	2880 00	75705	212295
8:e ÅR	6	6000	8	48	2880 00	75705	212295
9:e ÅR	6	6000	8	48	2880 00	75705	212295
10:e ÅR	6	6000	8	48	2880 00	75705	212295
11:e ÅR	6	6000	8	48	288 000	75705	212295
12:e ÅR	6	6000	8	48	288 000	75705	212295
13:e ÅR	6	6000	8	48	288 000	75705	212295
14:e ÅR	6	6000	8	48	288 000	75705	212295
15:e ÅR	6	6000	8	48	2880 00	75705	212295

*Källa:Data för alla tabeller och beräkningar som tas upp i avsnittet "Kostnad, vinst och marknad för bambuodling” förvärvas från Grow More Bio-Tech Limited, Indien.

TOTALA NETTOINKOMST PÅ 15 ÅR FRÅN BAMBUODLING PÅ 1 HALMAR MARK MED 4x4 METER VÄXTAVSTÅND
Totala utgifter (INR)	1133265
Total inkomst (INR)	3582000
Nettoinkomst (INR)	2448735

Statsbidrag och system för bambuodling

Tusentals småskaliga bönder och andra försörjningsmöjligheter som är beroende av bambuhandel och -odling kommer att påverkas positivt.Indisk premiärminister – Mr. Narendra Modi

Under det nationella bambuuppdraget och Pradhan Mantri Rashtriya Bamboo Scheme, Följande subventioner och system ges till bönder för att uppmuntra dem att starta bambuodling.

• Den genomsnittliga kostnaden för bambuplantor anses vara 240 indiska rupier. Under de första 3 åren av bambuodling, regeringen kommer att ge en subvention på 120 indiska rupier per planta till bönderna.
• Förutom nordöstra Indien, Regeringen ger en subvention på 50 % av den totala kostnaden för bonden för bambuodling.
• Subventionen på 50 % är uppdelad i 2 delar. 60% of the subsidy will bee given by central government and remaining 40% od the subsidy will be given by the state government.
• The Pradhan Mantri Rashtriya Bamboo Mission has established nodal offices in every district. Further information regarding the scheme is also available from your nodal office.
• More information can be found from the government bamboo mission website :https://nbm.nic.in/

Final Words

Due to its enormous potential and ability, bamboo is a “wonder plant” in the current climate change era.

In addition to promoting sustainable farming and providing farmers with good income, it also contributes in conservation of good environment. Därför, policy makers should take action to promote bamboo cultivation throughout the country. 

Pradhan Mantri Rashtriya Bamboo Scheme is a good step towards promoting and incentivizing farmers for bamboo farming.

It is only by leveraging farmers’ perceptions and knowledge of the appropriate bamboo based aggro-forestry system or technology, its adoption, implementation, and management that doubling or exceeding income from this resource can be achieved.

I hope this article was able to answer many of your questions. Please feel free to comment your thoughts. Any suggestion or advise will be highly appreciated. Also, kindly do post any questions which are still unanswered. I would be happy to assist.