Flera medlemsstater har varit sena med att fullt ut införliva direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel, medan incitamenten för jordbrukare att använda alternativa metoder är fortfarande svaga. Dessutom, Europeiska kommissionen kan inte exakt övervaka effekterna eller riskerna till följd av användning av bekämpningsmedel, säger revisorerna.
Växtskyddsmedel ("bekämpningsmedel") används för att skydda grödor mot skadliga organismer, skadedjur och sjukdomar. De inkluderar insekticider, fungicider och herbicider, som kan sätta press på miljön och utgöra risker för människors hälsa. Sedan 1991, EU har haft gemensamma regler om deras tillstånd och användning, och 2009 antog den direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Revisorerna bedömde om EU:s åtgärder i detta avseende hade varit framgångsrika.
Flera EU-medlemsstater var sena med att införliva direktivet i nationell lagstiftning, och överträdelseförfaranden inleddes 2012 mot två av dem. Revisorerna fann också att Europeiska kommissionen inte hade kontrollerat fullständigheten eller riktigheten av införlivandet. Till exempel, inte alla medlemsstater införlivade i nationell lagstiftning kravet på jordbrukare att tillämpa integrerat växtskydd (IPM). Sedan 2016, dock, kommissionen har vidtagit ökade åtgärder för att genomdriva genomförandet av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel, erkänna revisorerna.
Tillsammans med direktivet, IPM har gjorts obligatoriskt för jordbrukare. IPM innebär att endast använda bekämpningsmedel om förebyggande och andra metoder misslyckas eller inte är effektiva. Dock, det finns inga tydliga kriterier eller specifika krav för att säkerställa efterlevnaden och bedöma efterlevnaden. Parallellt, en kategori av växtskyddsmedel med låg risk har skapats. Dock, endast 16 av 487 ämnen, eller 3 %, har gjorts tillgängliga för användning hittills, vilket är otillräckligt, säger revisorerna.
De noterar också att det finns få incitament för bönder att minska sitt beroende av bekämpningsmedel. Särskilt, tillämpning av IPM-principer ingår inte som ett villkor för att få CAP-betalningar, påpekar revisorerna.
"Europeiska kommissionen har hittills inte kunnat avsevärt minska och kontrollera riskerna förknippade med bekämpningsmedelsanvändning av jordbrukare", sa Samo Jereb, ledamoten av Europeiska revisionsrätten som är ansvarig för rapporten. "En möjlighet att ta itu med denna fråga på rätt sätt erbjöds av en ny gemensam jordbrukspolitik som trädde i kraft 2021, men blev tyvärr missad.”
Revisorerna fann att statistik om verksamma ämnen och deras användning publicerad av kommissionen (Eurostat) inte var tillräckligt detaljerad för att vara användbar. Inte heller var de uppgifter som lämnats av medlemsstaterna tillräckligt harmoniserade eller uppdaterade.
Till sist, även om vissa medlemsstater har utvecklat nationella indikatorer för att mäta risker och effekter, dessa är inte jämförbara i hela EU. Kommissionens första försök att utveckla sådana indikatorer på EU-nivå misslyckades på grund av bristen på relevanta uppgifter. De två första EU-omfattande riskindikatorerna introducerades först i november 2019, tio år efter antagandet av direktivet, och ingen av dessa indikatorer tar hänsyn till hur, var och när bekämpningsmedel används. Kommissionen saknar därför fortfarande ett robust underlag för att bedöma om direktivet har uppnått EU:s mål att göra användningen av bekämpningsmedel hållbar, avslutar revisorerna.
Eftersom EU-kommissionen för närvarande utvärderar lagstiftningen på detta politikområde mot bakgrund av ökande allmänhetens och parlamentariska oro, revisorerna rekommenderar:
- verifiera integrerad växtskydd på gårdsnivå;
- tillåta integrerat växtskydd att kopplas till betalningar enligt den nya gemensamma jordbrukspolitiken;
- förbättra statistiken om växtskyddsmedel; och
- utveckla bättre riskindikatorer.