Välkommen till Modernt jordbruk !
home
Att kläcka slaktkycklingar i stall snarare än i kläckerier ökar djurens välfärd

Vissa av procedurerna är sortering, vaccination och packning följt av transport, lossning och placering i ny miljö. Baserat på tidigare studier, dessa procedurer anses vara betydande stressfaktorer i ungarnas tidiga liv.

Kläckning på gården är ett alternativ till den traditionella kläckningen i ett kläckeri. Här, de ruvade äggen placeras i ladugården tre dagar före kläckningen så att själva kläckningsfasen sker i stallet. Därav, fler procedurer vid kläckeriet och transport av dagsgamla kycklingar undviks. Vidare, kycklingarna har tillgång till foder och vatten direkt efter kläckningen. Men spelar det någon roll för ungarnas välbefinnande om de kläcks på gården eller i kläckeriet?

Forskare vid Aarhus Universitet har undersökt denna fråga närmare.

”Vi har genomfört en studie med långsamväxande ekologiska slaktkycklingar som kläckts antingen på gården eller på kläckeriet. Under studien, vi har undersökt olika välfärdsindikatorer inom kycklingarnas biologiska funktion, affektiva tillstånd och deras möjlighet till ett naturligt liv, ” säger projektledaren och seniorforskaren Anja Brinch Riber, Institutionen för husdjursvetenskap, Århus universitet.

Studie av kläckning på gården och på kläckeriet

Studien inkluderade sex flockar per behandling, vardera bestående av ca. 3600 icke-könssorterade Hubbard JA57 ColorYield slaktkycklingar. Kycklingar från de två behandlingarna (vilket betyder kycklingar som kläckts antingen på gården eller på kläckeriet) placerades i motsatta sektioner i samma ladugård.

Kläckningsungarna kom till ladugården efter en timmes transport som dagsgamla ungar. Därav, kläckningsungarna kom till ladugården mellan 5 och 25 timmar efter kläckningen. Kycklingarna på gården levererades som befruktade ruvade ägg tre dagar före ankomsten av kläckarkycklingarna. Föräldrarna och förhållandena under lagring och ruvning var identiska för de två behandlingarna.

Positiva effekter av kläckning på gården

I studien, forskarna fann positiva effekter av ett antal välfärdsindikatorer för de kycklingar som kläckts på gården jämfört med de som kläckts i kläckeriet. I ungarnas tidiga ålder, forskarna fann ökat vilobeteende, matbeteende och kroppsvikt samt minskad rädsla för människor.

"Vidare, gäller hela tillväxtperioden, vi fann en lägre dödlighet och en tendens till en lägre nivå av allmän rädsla. Till sist, studien visade att kläckarkycklingar hade utsatts för uttorkning under ingreppen i kläckeriet och efterföljande transport då de dels drack oftare efteråt och dels gick ner i vikt under transporten, ” förklarar Anja Brinch Riber.

Resultaten visade också att kläckningsgraden hos kycklingarna på gården antingen var högre än eller densamma som kläckningskycklingarna, beroende på beräkningssätt. Ingen av de kliniska välfärdsindikatorerna (gångspoäng, trampdynor) eller produktionsparametrar som samlats in vid slakt skilde sig åt mellan kycklingar på gården och kläckarkycklingar. Dock, det fanns en tendens till fler bröstblåsor hos hankycklingarna i kläckningsanläggningen än hos hankycklingarna på gården.

Kläckning på gården är ett giltigt koncept

Forskarna drar slutsatsen att kläckning av slaktkycklingar på gården ökar djurens välbefinnande och är ett giltigt koncept. Enligt Anja Brinch Riber, de positiva effekterna för kycklingarna på gården är särskilt anmärkningsvärda eftersom de erhölls även om studien delvis inkluderade hantering när det gäller vaccination av kycklingar på gården (vilket inte är normalt förfarande för de typiska hybriderna (snabbare växande) som kläcks på gården ). Delvis, perioden utan vatten och foder i kläckerkycklingarnas tidiga liv var relativt kort (några timmar), som i praktiken under danska förhållanden kan pågå upp till 48 timmar.

"Dock, vi har fortfarande bara begränsad kunskap om kläckning på gården, och många faktorer kan spela in. Till exempel, Det finns ett antal olika typer av system för kläckning på gården. Därför, vi behöver mer kunskap inom detta område – särskilt med hänsyn till effekten på rädsla och trampdynas dermatit samt om hur kycklingens kvalitet påverkar djurens välbefinnande, ” avslutar Anja Brinch Riber.


Djurhållning
Modernt jordbruk
Modernt jordbruk