Proteingivande foderingredienser är den näst största komponenten och en av de mest kostsamma komponenterna i broilerfoder. Sojamjöl (SBM) anses vara den föredragna vegetabiliska proteiningrediensen på grund av dess lättsmälta aminosyraprofil, samt att det är mer gynnsamt energi- och råfiberinnehåll jämfört med andra oljefrömåltider (Willis 2003). Dock, när det ingår i dieter i höga mängder (>30 %), SBM bidrar med flera antinäringsfaktorer (ANF) på en avsevärd nivå som kan ha en skadlig effekt på utvecklingen och tillväxten av slaktkycklingar, vilket resulterar i minskad prestanda och fodereffektivitet.
För att lindra de negativa effekterna av soja-ANF, en näringsstrategi är att inkludera icke-SBM-proteinalternativ på bekostnad av SBM. Alternativa proteiningredienser kan härledas från både animaliska och vegetabiliska källor. Kött- och benmjöl från svin (MBM), majsglutenmjöl (CGM), och destillatörernas torkade spannmål med lösliga ämnen (DDGS) är alternativa alternativ som har använts i dietformuleringar av flera skäl, såsom tillgången på andra viktiga näringsämnen (mineraler eller energi) eller potentiella kostnadsbesparingar. Dock, dessa alternativ kan ge sina egna problem eftersom de ofta varierar i näringsinnehåll, kan presentera obalanserade AA-profiler, och kan ge upphov till enteriska störningar (Corzo et al., 2010; Kim et al., 2012; Beski et al., 2015; Visscher et al., 2017).
Den här artikeln presenterar resultaten av ett experimentellt försök med slaktkycklingar som utfodrats med dieter kompletterade med olika alternativa proteinkällor (Steed et al., 2020). Dessa resultat framhäver fördelarna med en högkvalitativ sojaproteiningrediens i unga broilerdieter och bekräftar fördelarna med HP AviStart jämfört med andra vegetabiliska proteiningredienser.
Jämförande analys av HP Avistart och icke-SBM-proteinalternativ
680 en dag gamla Ross 708 kycklingar av hankön användes i denna studie och utfodrades med en av fyra dietbehandlingar:Behandling 1) majs-SBM + 5 % HP AviStart (0-14 dagar), 0 % HP AviStart (14-42 dagar); Behandling 2) majs-SBM + 3 % CGM (0-42 dagar); Behandling 3) majs-SBM + 3 % DDGS (0-42 dagar); Behandling 4) majs-SBM + 3% MBM+ (0-42 dagar). En behandlingseffekt observerades på BWG under odlingsfasen (14-35 dagar) och kumulativt genom 35 och 42 dagar (Figur 1).
Inkluderingen av HP Avistart ökade BWG avsevärt jämfört med CGM och ledde till numeriska ökningar av BWG jämfört med DDGS. Vid slutet av försöket (42 dagar) observerades också en behandlingseffekt på FI (Figur 2). I likhet med BWG, inkluderingen av HP Avistart ökade FI signifikant jämfört med CGM och ledde till numeriska ökningar av FI jämfört med DDGS.
Alternativ proteinkälla hade en signifikant effekt på FCR under odlingsfasen (14-35 dagar) och kumulativt genom 35 dagar (Figur 3). En överföringseffekt av att endast inkludera 5 % HP AviStart i startdieten ledde till numeriska minskningar av FCR jämfört med andra vegetabiliska proteinalternativ, vilket förbättrade den till nivåer liknande MBM. Vid slutet av studien observerades en liknande trend (p=0,09) där 5 % HP AviStart endast i startdieten ledde till numeriska minskningar av FCR jämfört med 3 % av CGM och DDGS som matades under hela försöket. En behandlingseffekt observerades också på mortalitetsjusterad FCR i odlingsfasen där inkluderingen av HP AviStart i startdieten signifikant förbättrade FCR jämfört med CGM som matades i både start- och odlardieter. Införandet av HP AviStart resulterade i lika bra tillväxtprestanda som MBM, vilket framgår av att inga signifikanta skillnader observerats i BWG, FI, eller FCR jämfört med MBM under individuella tillväxtfaser eller vid slutet av försöket (figur 1-3). 
Även om det inte är betydande, numeriska skillnader observerades i enhetlighet där slaktkycklingar som utfodrades med HP Avistart hade en lägre CV än de som utfodrades med MBM, CGM, eller DDGS (Figur 4). Analys av avkastning på investering (ROI) (kostnad och prestanda) utvärderades för HP AviStart i slutet av testperioden och resulterade i en avkastning på -15,18, 35,07, och 3,34 jämfört med MBM, CGM, och DDGS, respektive.
Sammanfattningsvis, inkluderingen av HP AviStart endast i startdieten (0-14 dagar) resulterade i prestanda lika med eller bättre än inkluderingen av MBM, CGM, eller DDGS för hela tillväxtperioden (0-42 dagar). Analys av avkastning på investeringar med 5 % HP AviStart under startperioden (0-14 dagar) jämfört med 3 % MBM, CGM, och DDGS matade hela försöket bekräftade att HP AviStart har den största avkastningen av vegetabiliska proteinalternativ i broilerdieter.
