Vi här på Butterworks Farm har länge varit intresserade av ingen spannmålsmjölkodling. De senaste fyrtio åren har vi varit både spannmålsodlare och höproducenter. Spannmål (havre, vete och korn) och radgrödor som majs och soja har passat fint in i vår växtföljd med gräs och baljväxter. Halmbiprodukten från spannmålen är lika viktig för oss för att ströa våra djur som spannmålen är för att utfodra dem. Vi malde spannmålet till en mjölkranson och matade våra kor med spannmål från vår egen gård i stället för att köpa det från "kvarnen". Under årens lopp, när vår markhälsa och fertilitet har ökat, har vi förbättrat kvaliteten på vårt foder (gräs och baljväxter) till den punkt där vi har kunnat minska mängden spannmål som matas till våra kor till 4 ½ pund för varje mjölkning. Standardpriset på de flesta mjölkgårdar med hög produktion är ett pund spannmål för varje tre pund mjölk som produceras. Vårt förhållande var närmare 1:5.
Tidigt under 2016 började vi dra slutsatsen att om kvaliteten på vårt foder var så överlägsen kunde vi sluta mata spannmål till våra kor utan att drabbas av negativa konsekvenser. I början av april började vi minska mängden spannmål vi matade vid varje mjölkning. I slutet av månaden var vi nere på mindre än tre pund per dag och ko. Den 1 maj
st
, gick vi till cold turkey och gick med i raden av 100 % gräsmatade mejeriprodukter. Detta var en idealisk tidpunkt att göra omställningen eftersom korna precis hade lämnat sina vinterkvarter och börjat beta jungfrulig bete. Den första tillväxten av gräs och baljväxter är absolut det bästa foder av högsta kvalitet en mjölkbonde kommer att producera under hela betessäsongen som varar till slutet av oktober.
Vi var mycket nöjda med våra kors prestation utan spannmål på det nya betet. Under de första två veckorna höll mjölkproduktionen 45 pund per kor. Vår första framgång var dock ganska kortlivad. Vid vecka tre började mjölkproduktionen sjunka. Gräs och baljväxter i hagen började tappa den första av säsongens kvalitet när saker och ting blev grövre och fiberhalterna började klättra. Den dagliga produktionen sjönk till fyrtio pund och sedan ner till högt trettiotalet med ankomsten av juni.
Låt mig ge dig en snabb lekmansutbildning i mejerikost. En mjölkko behöver äta 2-3 % av sin kroppsvikt varje dag för att ge mjölk, behålla sin kroppskondition (mängden kött på ryggen) och för att fortplanta sig. Mjölknäringsexperter hänvisar till detta fenomen som torrsubstansintag. Värdet på foder bestäms av hur mycket torrvikt kon konsumerar. Till exempel, om en ko konsumerar 100 pund frodig bete som är 85 % fukt, konsumerar hon bara 15 pund på torrsubstansbasis. Olika koraser har olika krav på torrsubstansintag. Tröjor är mindre än holsteiner och förbrukar mindre foder. Våra tröjor behöver någonstans mellan 36 och 40 pund torrsubstans per dag och nu måste allt komma från foder
Grundförutsättningen för 100 % gräsmatade mejeri är att torrsubstansen från spannmål måste ersättas med hö och betesmark. Detta är ingen liten uppgift när man betänker att nio pund spannmål vid 13 % fuktighet är nära åtta pund torrsubstans. Överväg att ersätta dessa åtta pund med foder som har en fukthalt på 80 till 90 %. Det skulle ta närmare 100 pund mer hö eller betesmark för att ersätta de nio pund spannmål som inte längre matas.
Intellektuellt visste vi att våra kor måste konsumera mer foder, men praktiskt taget insåg vi aldrig hur mycket mer de skulle behöva äta under en viss dag för att ersätta det som en gång åts som spannmålsranson. När juni rullade på och förvandlades till juli har vi börjat utveckla metoder för att omsätta denna ökade foderkonsumtionsprincip i praktiken. Först och främst har vi fått öka storleken på våra beteshagar som korna får färska var tolfte timme. Vi har även börjat mata mer lagrat foder (balage) i kostallen under mjölkningstiden. Kor måste ha gott om foder framför sig hela tiden oavsett om de är ute på gräs är bundna i ett bås för att mjölkas. Tills relativt nyligen insåg vi aldrig hur mycket vi hade fått ut av dessa nio kilo spannmål per dag och ko. Sammantaget vet vi nu att det kommer att ta oss mycket mer mark per ko för att få 100 % gräsmatning. Långtida höfält kommer inte längre att slås utan kommer att betas istället. Vår hög med lagrat foder (fermenterade inslagna rundbalar) har börjat minska mycket tidigare under säsongen. Alla tecken pekar på mer, mer, mer. Mer foder och mycket ökad arbetskraft.
En annan liten näringslektion handlar om förhållandet mellan protein och energi i våra kors kost. Protein representerar "grow feeds" och energi representerar "go feeds". Kor behöver båda i en jämn balans. Tyvärr är det mycket lättare att uppnå varaktiga höga proteinnivåer i gårdsproducerat foder än det är att konsekvent producera fodergrödor som ligger utanför diagrammet när det gäller energi. Mycket energi kom från spannmålen som kor en gång konsumerade vid varje mjölkning. Om energibalansen är kort ändrad kommer reproduktionsförmågan att sjunka. Kor måste födas upp för att få en kalv en gång om året för att förbli verkligt produktiva och ekonomiskt lönsamma. Kalvningsintervallet på tolv månader är guldstandarden inom mejeriindustrin och många gräsmatade mejerier har klättrat till ett kalvningsintervall på fjorton eller femton månader. Enkelt uttryckt tar det längre tid att få en 100 % gräsmatad ko uppfödd.
Efter att ha hört hur det är för en väletablerad framgångsrik mjölkgård att gå på gräsmatningsvägen, kan du undrar vad som finns i det för oss förutom den tvivelaktiga skillnaden att passa in i en kategori som är het i konsumentvärlden just nu. Vi har funderat en hel del över dessa överväganden och har beslutat att vår övergång till 100 % gräsmatning var väl värd det. Trots att vi kommer att behöva mer mark och skärpt förvaltningskompetens för att göra detta, är vi ganska glada över att främja mer gräs och mindre spannmål (och därefter jordbearbetning) på den mark som vi förvaltar. Mer gräs innebär fler fibrösa rotsystem i jorden. Mindre spannmål betyder mindre jordbearbetning och bättre markhälsa. Vårt primära mål i vår odling är att ta mer koldioxid från atmosfären och genom fotosyntes låsa in den i jordskorpan som humus och organiskt material. Högre kolhalter i marken är det främsta vapnet som vi som människor har för att minska och eliminera effekterna av ett förändrat klimat.
Vi är glada över att få prova något och utmanande och nytt. Vår övergång till 100 % gräsmatad mejeri tar oss till nya nivåer. Det är otroligt hårt arbete, men så roligt och vi lär oss att vi vill dela med andra i processen.
Spara
