Exempel på terrassodling runt om i världen

Den bästa jordbruksmarken är vanligtvis en platt åker med bra bevattning. Faktum är att vissa grödor som ris kräver en platt yta för att växa. Så vad gör du om du bor i ett kuperat område och fortfarande behöver ett sätt att odla mat till din familj eller ditt samhälle? Människor kom på en elegant lösning för tusentals år sedan, en lösning som har varit en primär faktor i framväxten av stora civilisationer.

Terrassodling är bruket att skära platta områden ur ett kuperat eller bergigt landskap för att odla grödor. Det är en praxis som har använts från risfälten i Asien till de branta sluttningarna av Anderna i Sydamerika. Här är en titt på hur terrassodling har använts – och fortsätter att användas – över hela världen.

Asien

Den kanske mest kända användningen av terrassodling är Asiens risfält. Ris behöver mycket vatten, och ett plant område som kan översvämmas är bäst. Men ett tillräckligt stort område med ideal topografi är svårt att hitta, varför det smartare sättet är att använda terrassodling. Det som till en början ser ut som oanvändbar mark för ris blir steg efter steg av perfekta små risfält, vilket ger en imponerande total avkastning.

Användningen av terrasser hjälper till att förhindra erosion och markavrinning, något som skulle vara ett omedelbart resultat av att försöka bearbeta en sluttning till jordbruksmark utan att använda terrasserade trappsteg. Med den här metoden kan en sluttning förbli produktiv så länge som jorden sköts ordentligt och terrasserna underhålls.

Faktum är att de höga, branta risterrasserna i Filippinska Cordilleras, i Ifugao-provinsen, tros vara upp till 2 000 år gamla. De utsågs till ett UNESCO:s världsarvslista 1995 och kallas ibland för världens åttonde underverk. Matas av ett uråldrigt bevattningssystem som kommer från regnskogar som ligger ovanför terrasserna, ansågs de vara hotade ett tag på grund av avskogning, men anses nu vara i ett säkrare tillstånd.

Terrassodling används för ris, korn och vete i östra och sydöstra Asien och är en viktig del av jordbrukssystemet. Men de asiatiska länderna är inte de enda som har koll på systemet för terrassodling.

Medelhavet

Länder runt Medelhavet har använt terrassodling i århundraden för att odla vingårdar och fruktträdgårdar med oliv-, kork- och fruktträd. Kantade sluttningar och de branta sluttningarna som leder ner till kusten är terrasserade områden som har förvandlats till produktiv jordbruksmark för några av favoritmaten (och vinerna!) som kommer från dessa regioner.

Lavaux-regionen i Schweiz använder sig också av terrassodling för vingårdar som kantar norra sidan av Genèvesjön. Terrasserna kan spåras ända tillbaka till 1000-talet.

Sydamerika

Samtidigt utnyttjade civilisationer i Sydamerika också potentialen för terrassodling för länge sedan för att föda stora befolkningar. Machu Picchu och omgivande ruiner, på bilden här, ger bevis för hur inkafolket bemästrade jordbruket.

Smithsonian Magazine skriver, "Anderna är några av de högsta, skarpaste bergen i världen. Ändå lyckades inkafolket och civilisationerna före dem skörda från Andernas skarpa sluttningar och intermittenta vattendrag." Artikeln fortsätter med att förklara några av de överraskande fördelarna med terrassodling, som stenstödmurar som värms upp i solen under dagen och sedan långsamt släpper ut värmen på natten för att förhindra att känsliga rötter fryser, samtidigt som de förlänger växtsäsongen.

Idag återgår moderna bönder i Anderna till de jordbruksmetoder som användes för tusentals år sedan som ett mer praktiskt och produktivt sätt att odla mest mat med minst vatten, samt återupprätta traditionella grödor som är väl lämpade för klimatet.

Tebönder drar också nytta av terrassodling. Dessa vackra gröna grödor skapar otroliga landskap och kan ofta vara lika mycket ett turistmål som de är en plats för att odla en eftertraktad konsumentprodukt.

Terrassodling är en uråldrig praxis, och en som vi ständigt hittar nya bevis på i sedan länge svunna civilisationer. Så sent som 2013 fann forskare att terrassodling användes nära ökenstaden Petra, i dagens Jordanien, till och med tidigare än man tidigare trott – så länge som för 2 000 år sedan. "Den framgångsrika terrassodlingen av vete, vindruvor och möjligen oliver, resulterade i en stor, grön, jordbruksförort till Petra i ett annars ogästvänligt, torrt landskap", rapporterar University of Cincinnati.

Bevis på forntida terrasser visas också runt Jerusalem. En källa förklarar, "Det mesta jordbruket på de terrasserade områdena i Judeenbergen skedde utan konstgjord bevattning. Bönderna skördade vindruvor, oliver, granatäpplen och fikon som hade vattnats enbart av regn."

Detta är kärnan i terrassodlingen:att använda mark som annars inte går att odla för att skapa rikliga grödor för att stödja människor. Utan denna praxis som blivit myndig för så länge sedan kan civilisationer runt om i världen ha haft en mycket, väldigt annorlunda framtid.