1986 skrev Carl Hoveland, före detta specialist för förlängning av foder från University of Georgia, "Den största möjligheten att förbättra lönsamheten i sydöstra nötköttsproduktionen ligger i lagerhållning avvanda kalvar på högkvalitativa ettåriga eller fleråriga betesmarker för sval säsong.”
"Det påståendet är lika sant idag som det var då," hävdade Paul Beck vid Alabama Forage Conference som hölls i Rogersville, Ala., tidigare den här månaden. Beck, en mångårig boskaps- och foderforskare vid University of Arkansas, arbetar för närvarande som Oklahoma State Universitys förlängning av nötkreatursspecialist för djur- och fodernäring.
Baserat på en årlig undersökning noterade Beck att den genomsnittliga avvänjningsvikten för nötkreatur i sydöstra delen legat efter de i Mellanvästern i många år. Men den trenden har vänt de senaste åren. Anledningen, sa han, var att nötkreatur i sydost kan beta nästan året runt, men för att göra det måste ettåriga växter under kalla säsonger som spannmål och rajgräs vara en del av systemet.
Dietraketbränsle
Spannmålskorn innehåller 25 till 30 procent råprotein före fogning. Sextio procent av det totala kvävet är lösligt kväve, vilket innebär att det är tillgängligt i vommen nästan så snart djuret konsumerar det.
Den totala smältbara näringsämnena (TDN) i unga, vegetativa spannmålsfoder under sen höst och tidig vår kan variera från 75 till 80 procent. "Dessa foder ger näring som är lika med eller större än en foderlots ranson i termer av nettoenergi för underhåll och vinst," sa Beck. "Så, när vi sätter nötkreatur på dessa vetebetesmarker vid den här tiden på året är det en energirik kost."
Paul Beck
Beck förklarade att nötkreatur faktiskt kommer att gå ner i vikt under de första 10 till 14 dagarna när de går ut på dessa högkvalitativa foder när vommen anpassar sig. "Det tar sedan ytterligare två veckor att komma ikapp där de började," sa han. "Det tar ibland nästan en månad innan vi ser positiva vinster."
Små korn är låga i fiber och höga i lösliga sockerarter. På lång tid, på pappret, är näringsprofilen sådan att stockers kan uppnå uppgångar på 3 pund per dag, enligt Beck. "Men det finns begränsningar som finns, och de är tillgången på torrsubstans, ofullständig användning av kväve och kolhydrater, ett obalanserat förhållande mellan energi och råprotein och en utökad anpassning av djuren till det betade fodret", sa han.
Kvaliteten är högst på hösten och våren, men vid inget tillfälle fram till reproduktionsfasen kommer energi- och proteinkoncentrationerna att begränsa prestandan för bete nötkreatur. Användare av spannmålsfoder bör förvänta sig att nötkreatur går upp 2,5 till 2,75 pund per dag om betesmarken är fullt utnyttjad.
Titta på mineralerna
"Mineralinnehållet i vetefoder är något som vi inte tänker på tillräckligt", konstaterade Beck. "I de flesta fall är vi okej för fosfor, men kalcium är relativt lågt, så vårt förhållande mellan fosfor och kalcium är inte idealiskt. Vad som är bra är att vi kan använda en mineralblandning med lägre fosforhalt, och det är en av de dyraste komponenterna, tillade han.
I de flesta fall är magnesium bristfällig för spannmålskorn som vete, särskilt under våren. Förvärrar problemet är en hög kaliumnivå, som ibland kan påverka adsorptionen av andra mineraler. Detta ökar risken för grästetany, förklarade Beck, och det är därför som en högre mineral magnesiumkomponent behövs, särskilt för lakterande kor.
Koppar och zink är marginellt till bristfälligt i vete. "Vi måste se till att vi har några högkvalitativa koppar- och zinkkällor i mineralblandningen," sa Beck.
Nötköttsspecialisten noterade att forskning alltid bekräftar att det är bättre att mata en komplett mineralblandning, designad för vetebete, än att bara lägga ut en saltblock. Att lägga till en jonofor förbättrar dessutom prestandan ytterligare, betonade Beck.
Sättar in i bermudagräs
Även om spannmål kan utsås i ett rent bearbetat odlingsfält, noterade Beck att det ofta är så att de sås in i en perenn under varmsäsong betesmark.
"Med dessa system där vi blandar småkornet eller rajgräset plus ett litet korn i bermudagräs, är timing på hösten väldigt viktig," Beck förklarade. "Vår forskning visar generellt att om det är torrt är det fortfarande bättre att så i tid (1 till 15 oktober) än att vänta på fukt och sedan så i november. Den senare strategin försenar avsevärt när man kan slå ut boskap”, tillade han.
En annan effektiv strategi är att applicera en låg nivå av glyfosat på betesmarken och tvinga bermudagräset in i dvala. Detta möjliggör sådd upp till två veckor tidigare än om du väntar på bermudagrässvila.
Beck gillar ofta att använda spannmålsråg för interseeingsystem eftersom han får mycket mer vinterproduktion. Hans nästa val är vete, följt av havre, som är mer benäget att vinterdöda. Vid användning av havre rekommenderade Beck att blanda det med rajgräs; detta bidrar till att något kommer att finnas tillgängligt för bete på våren. Han föreslog också att man skulle använda cirka 50 pund kväve per hektar på hösten och på våren.
Få rätt strömstyrka
För att bestämma en initial höstbeläggning som maximerar den genomsnittliga dagliga ökningen, är Becks tumregel 5 pund fodertorrsubstans per pund djurkropp vikt. Detta kommer att förändras under vintern och våren. Under hela höst-vinterbetessäsongen sa han att det faktiskt handlar om 3,5 pund fodertorrsubstans per pund djurkroppsvikt.
"Slå inte ut boskap för tidigt", varnade Beck. "Jag gillar att se minst 6 till 8 tum av foderansamling innan djuren börjar beta."
Beck varnade för att inte överbeta spannmålsbetesmarker. Han sa att det är bäst att ge extra högkvalitativt hö eller tillskott om du vill öka bärförmågan.
I ko-kalvsystem kommer små spannmål och/eller rajgräs att ge mer än tillräckligt med näring, även vid maximal laktation. "Om du har smala kor är det ett bra sätt att lägga till kroppsbetyg," sa Beck. "För kor som redan är i gott skick är det också möjligt att begränsa betet på dessa ettåriga betesmarker under kalla årstider, vilket ger tillgång till endast två eller tre dagar per vecka."
Becks hemtagningsbesked var detta:För en vårkalvande kobesättning kan avvanda kalvar betas på ettåriga växter under kall säsong genom att plantera 1 till 1,5 tunnland per kalv. Betesmarkerna kan betas från november eller december till åtminstone mars.
För en hjord som kalvar på hösten, begränsa bete kor på ettåriga växter under kalla säsonger, använd dem som ett komplement; tillåt samtidigt öppet bete för kalvarna.
