Välkommen till Modernt jordbruk !
home

Vallfoder och mjölkproduktion: Optimera mjölkransoner | Cornell

Författaren är professor emeritus i mjölknäringslära vid Cornell University.

Vallfoder är grunden för näringsmässigt sunda och vom­vänliga ransoner. Kvalitet och mängd vallfoder är kopplat till mjölkproduktion, inköpta foderkostnader, hela gårdens näringsbalans och lönsamhet. Vallfoder är vanligtvis de mest ekonomiska källorna till energi, protein och fiber i mjölkransoner. Branschtrenden är mot en större andel vallfoder i totalransonen, samtidigt som mjölkproduktionen per ko fortsatt klättrat.

Forskare vid University of Wisconsin undersökte utfodringsprogrammen för sju högproducerande holstein­besättningar 1995. Dessa besättningar hade en snittproduktion på 28 912 pund mjölk per laktation. Den genomsnittliga vallandelen var 44 procent av torrsubstansen med ett spann på 36–55 procent. Sex av besättningarna använde lusernsilage som primär vall. Två utfodrade ingen majs­silage. Total NDF i ransonen låg i snitt på 27,3 procent med ett spann på 24,7–30 procent.

Tiderna har förändrats

År 2019 satte vi ihop 79 ransoner från högproducerande besättningar. Detta var en undersökning och besättnings­informationen kom från foder­företag och näringskonsulter. Eftersom flera ransons­program användes utvärderades alla ransoner med Cornell Net Carbohydrate and Protein System-modellen (CNCPS) för att ge en gemensam bas.

Det fanns 26 ransoner från besättningar som utfodrade en ranson till alla mjölkande kor. I de andra 53 besättningarna användes en hög­gruppsranson. Modell­predikterad energikorrigerad mjölkproduktion låg i snitt på 110 pund per ko och dag. Dessa besättningar var huvudsakligen från nordost och Mellanvästern, men tre besättningar från Israel ingick också.

Nyckelfynd från undersökningen inkluderade:

  • Vall som procent av ransonens torrsubstans låg i snitt på 54,7 med ett spann på 33 till 72. De tre israeliska besättningarna utfodrade 33–35 procent vall. De använder begränsat vall eftersom det är dyrt och många biprodukter finns tillgängliga. Det fanns 16 besättningar som utfodrade mer än 60 procent vall.
  • Den genomsnittliga ransonens NDF-nivå var 30 procent med ett spann på 25–36 procent.
  • Vall-NDF-intag, som procent av kroppsvikten, var 0,87 med ett spann på 0,58 till 1,14. Ett mål på 0,9–1 procent är en bra utgångspunkt för att sätta vall­intaget i ransonen.
  • En mängd olika vallarter utfodrades. Majs­silage var den primära vallen i de flesta besättningar. I sex besättningar var baljväxt­silage den primära vallen, och mängden halm utfodrad var mindre än 1 pund i besättningar som använde denna vall­art.

Varför mer vall?

Det finns flera faktorer som bidrar till att mjölk­produktionen ökat även med högre vallnivåer:

  • Förbättrad vallgenetik: Betydande förbättringar av fibersmältbarhet och avkastning. Förändringen i smältbarhet ger högre torrsubstansintag och mjölkproduktion.
  • Förbättrade vallmetoder: Mjölk­producenter har gjort många förändringar i grødväxling, hybrid- och sortval, jordprovtagning, gödsling samt skörde- och lagrings­skötsel. Resultatet är högre avkastningar per acre.
  • Större användning av vallanalys: Vall­analys­labb fortsätter att erbjuda nya analyser som bättre predikterar vallfodrets värde i ransonen. Tillgången på och användningen av NDF-smältbarhet har varit en stor bidragande faktor till ökade vallnivåer.
  • Ransons­program: Dessa program lägger ständigt till nya näringskoncept som bättre predikterar användningen av vall och foder. Förmågan att införliva vallsmältbarhet tillåter högre vallnivåer.
  • Vallagring och tilldelning: Det är vanligare att lagra vallarter efter kvalitet. Detta ger möjlighet att bättre matcha vallkvalitet mot djurens behov.
  • Korna har förändrats: Dagens mjölkkor är större än för 15–20 år sedan. Detta har lett till större vom­kapacitet och högre torrsubstansintag. Tillsammans med förbättrad fibersmältbarhet kan korna konsumera mer foder och använda högre vallnivåer.

Besättningar med högre vallnivåer är vanligare. Dessa använder flera vall­arter i ransonerna. En gemensam nämnare är användningen av högkvalitativa vallarter. Valet av vilken vall eller vilka vallarter som produceras på en viss gård beror på faktorer som jord­typ, grødväxling och närings­hantering. Vallfodrets kvalitet är viktigare för mjölk­produktionspotentialen än vall­typen.

Djurhållning
Modernt jordbruk
Modernt jordbruk